Ursprungligen publicerad i Marxistiskt Perspektiv nr 0, hösten 1996.
Svarta fanor utgavs 1907, först tre år efter dess fullbordan, då ingen förläggare vågat trycka den.
Boken kom i grunden kom att inleda den så kallade Strindbergsfejden. Den liberala pressen kom nu på allvar se Strindberg som ett hot. Boken kommenterades därför med att den inte var värd att recensera och att Strindberg bara hade gjort en svulstig pamflett. Strindberg skrev i sitt förord (som författades först efter bokens fullbordan):
Jag har rätt att fråga dessa parodister, travestörer, dumhufen, och lögnare vadan denna ondska över min djupgående sanna sedesskildring af ett ruttet tidevarf och dess usla fanbärarare.
Om bokens innehåll skrev han i samma förord:
Romanen är en fortsättning på ’Götiska rummen’, sedesskildringar från sekelskiftet, fasansfulla efter naturen, tre förläggare har afböjt den.
Boken inleds med en diné, där landets kultureltit är samlad, inbjudna av bokens huvudperson, förläggaren och tidningsredaktören Zachrisson, hatad av alla men ändå den som hetsar alla mot alla. Under bokens lopp jävlas Zachrisson med alla och detta leder till att de som utsatts för dennes fanskap sluter en allians och flyr till det så kallade ’klostret’, och det är därifrån Zachrisson slutligen krossas.
I kontrast till Zachrisson står Falkenström och Doktor Borg som Strindbergs alteregon. Falkenström har förlorat både hustru och vänner pga Zachrisson och hatar denne som pesten. Doktor Borg blir Strindbergs direkte åsiktsframförare i sin kritik mot etablissementet:
Ni liberala rojalister, liberala byråkrater, libarala reaktionärer, liberala skanspatrioter! Liberala förfalskare äro ni; därför går jag till socialisterna; det är framtidens folk under det ni tillhör det förflutna, den avgående träcken!.. ..ni som förfalskat opinionen, förgiftat brunnarna och uppfostrat ert släkte i lögn och bedräger.. ..Betrakten mig hädanefter som er öppna fiende, jag ska behandla er som tjyvar och mördare.
Personen som Strindberg fann förebilden till Zachrisson hos var förläggaren Gustaf af Gjejerstam (av Strindberg kallad den kletige!). Andra personer som attackeras är Gjejerstams fru, feministen Hellen Key, Karl Larsson mfl.
Många av Strindbergs så kallade vänner kom att totalt bryta kontakten med honom efter publiceringen. Även från SAPs sida krävdes kommentarer eftersom ’nideskriften’ riktades hårt mot partiet. Därför angreps romanen från ett vänsterperspektiv. Följande kommentar skrevs av Branting i Expressen tio år efter att den för första gången tryckts:
Hans pessimism är bottenlös. Överallt ser han bara lögn, bedrägeri och rämnande kulisser. Några politiska lösningar trodde han inte på. Partipolitik och politiska ideologier brydde han sig inte om. Höger och vänster kvittar lika… Strindbergs människosyn vid tiden för Svarta Fanor var sannerligen en radikalt annans än vänstern.
Det enda stöd Strindberg fick var från SAPs ungdomsförbund, där Zeth Höglund och Fredrik Ström kom att bli de som på allvar attackerade SAP i Strindbergsfejden. Ström skrev i tidningen Stormklockan:
Liberala tidningar som Handelstidningen och DN börjar nu också blanda sig i leken, skymfande Strindberg och ilskna över att den socialistiska pressen öppnat sina spalter för honom. Åh, dessa liberaler! Hur ärligt förtjänar de inte Doktor Borgs omdöme i Svarta Fanor.
Även fast nästan hundra år har gått är boken idag lika aktuell, skillnaden är att Zachrisson skulle kunna bytas ut mot personer som Ulf Adelsson mfl. Bokens slagkraft mot etablissementet visas av att förordet inte tilläts att tryckas förrän första gången 1977, och då av Oktoberförlaget. I sitt förord skrev Strindberg:
Tillist tvangs jag undan för undan tala tydligare tills jag i Svarta Fanor förklarade mig, utan möjlighet till missförstånd.
Eva Berg