Arbetarmakt

Ur Arbetarmakts nyhetsbrev nummer 290 (1/09) – 090113

27 december 2008

Åtta dagar efter att vapenvilan upphörde har mer än 150 människor dödats i Gazaremsan genom angrepp med raketer från israeliska F16-plan. Palestinska källor rapporterar allvarliga skador på bostäder och infrastruktur och många civila offer. Mer än 200 människor skadades i angrepp som BBC bedömer som de allvarligaste sedan 2000. Många av de offer som inte var civila kom från Gazas polisstyrka, vars befälhavare också dödades. Avi Benayahu, språkrör för den israeliska militären, skröt med att ”operationen mot Hamas har bara börjat.”

Den israeliska propagandan, som tjänstvilligt upprepas av media i väst, hävdar att detta bara är ”vedergällning” – på grund av att vapenvilan på sex månader gick ut den 19 december och de efterföljande raketanfallen mot Israel. Men de nämner inte att innan den israeliska militären angrep från luften hade inte en enda israel skadats.

De påpekar inte heller att vapenvilan inte förnyades i hög grad beroende på israelisk oförsonlighet, vilket visade sig i den omfattande skärpningen av belägringen av Gaza från början av november och framåt. Inte heller påpekar de att Israel under ”vapenvilan” genomfört flera dödliga flygräder.

Orsaken till Israels anfall har mycket lite eller inget att göra med Hamas militans. Det har desto mer att göra med det kommande israeliska valet i vilket alla de stora partierna försöker övertrumfa varandra med löften att krossa Hamas. Den 24 december antydde Israels utrikesminister Tzipi Livni, som kandiderar till ordförande i sitt parti Kadima i valet i februari, att en stor israelisk militäroperation i Gaza var förestående.

Hon talade inför ett partimöte och betonade målet för anfallet – att få bort Hamas från ledningen i Gaza: ”Vi lämnade Gaza, men vi överlämnade inte vårt öde och vår framtid till Hamas.”

Israels omänskliga blockad av Gaza har varat i nästan tre år. Israelerna hindrade leveranser av förnödenheter och basvaror från att komma in i Gazaremsan. Effekten av detta har varit en undernäring i nivå med den i Afrika söder om Sahara; undernäringen berör nu 75 procent av invånarna i Gaza. Infrastrukturen för 1,5 miljoner människor befinner sig i ett tillstånd av fullständigt sammanbrott. Avloppsvatten rinner på gatorna. Det enda elverket utplånades av israeliska jetplan. Oljeleveranserna har minskat till en bråkdel av det som behövs för att upprätthålla ett normalt liv.

Ljudbangar från israeliska överflygningar har orsakat dövhet bland barnen. Invånarna är nu i stort behov av hörapparater. Majoriteten av barnen i Gaza lider av posttraumatisk stress och även mer allvarliga mentala problem är vitt spridda.

Folket i Gaza är, kort sagt, utsatta för ett folkmordsanfall. Ändå riktar västregeringarna bara mycket mild kritik mot Israel och balanserar dem alltid med fördömanden av offren för att de gör motstånd.

Det är också en skandal att den officiella arbetarrörelsen i Europa och Nordamerika inte säger något eller nästan inget förutom motbjudande vädjanden till ”båda sidor” att sluta slåss och sluta ”fred”.

Det står klart att det är Israel som är en ”skurkstat”. Israel angriper och terroriserar en nästan värnlös befolkning med massförstörelsevapen, utan något som helst anspråk på att åberopa ”internationell rätt”. Om något sådant genomfördes av någon annan stat, utanför G8, skulle den utsättas för sanktioner och hot om ingripande. Ändå är den sionistiska statens uppenbara mål att krossa allt motstånd mot deras ockupation av palestinsk mark, ständigt utöka de områden på Västbanken som bosättarna stulit, fragmentera den återstående palestinska befolkningen och därmed göra hoppet om en palestinsk stat till en mardröm med en rad utomhusfängelser som omringas och patrulleras av den israeliska krigsmakten.

Ändå är inte Israel en skurkstat om man med detta menar att staten handlar utifrån någon inneboende galenskap. Trots alla uppmaningar från Bush, och även Obama, att sluta fred – utför Israel ett viktigt arbete åt USA-imperialismen och dess europeiska allierade i Mellanöstern. Det är därför som de inte på allvar fördömer det. Det är därför som de inte stoppar det, oavsett hur brutalt det är. Eftersom Israel är helt beroende av amerikanskt och europeiskt understöd, skulle de kunna göra det omedelbart om de ville. Varför? Därför att Israel är ett verktyg för att splittra och försvaga hela arabvärlden så att de ska kunna exploatera dess oljereserver.

Över hela världen måste alla progressiva krafter protestera mot det dödliga israeliska angreppet på Gaza, kräva att det omedelbart upphör och att belägringen av dess folk villkorslöst avbryts. Leveranser av livsmedel, bränsle och mediciner och kommunikationerna måste omedelbart tillåtas. Över hela världen måste israeliska ambassader och västländernas institutioner som bidrar till och understöder angreppet utsättas för massdemonstrationer och protester. Anställda inom transporter och kommunikationer måste införa ett fullständigt embargo tills dessa krav har tillgodosetts.

Internationella sekretariatet
Förbundet för Femte Internationalen