Rättvisepartiet Socialisterna och den enade kampen

Ur Arbetarmakts nyhetsbrev nummer 300 (11/09) – 090608

För tredje året i rad anordnade Nätverket mot Rasism en demonstration den 6 juni. Huvudparollen i år var Internationell solidaritet – mot högern och extremhögern, med underparollerna:

* Inga Sverigedemokrater i EU-parlamentet
* Öppna gränserna! Bekämpa den rasistiska flyktingpolitiken
* Genomskåda högerns kvinnofientliga politik
* Låt inte krisen splittra oss! Solidaritet mellan arbetare
* Stoppa nazistmarscherna! Inga nazister på våra gator!

Medlemmar i Nätverket är, förutom Arbetarmakt och Revolution, organisationer som Syndikalistiska Ungdomsförbundet, Uppsalabor mot Rasism, Ingen människa är illegal, Antifascistisk Aktion, Revolutionära Fronten, Ungsocialisterna, Fria Feminister Stockholm, Vänsterns Studentförbund Stockholm och Anarchist Black Cross. Medarrangörer till demonstrationen var också Ung Vänster. Större delen av vänstern vänster om SSU hade således gått ihop och tågade bakom paroller som ingen socialist – i någon som helst marxistisk betydelse av ordet – kan invända emot.

Förra året tågade omkring 1800, i en mycket bra och militant demonstration. Hur agerar då Rättvisepartiet socialisterna (RS)? Istället för att delta i den gemensamma demonstrationen, under paroller som de givetvis kan skriva under på, och med full frihet att föra fram egna paroller utöver dessa om de så skulle önska, bestämde sig RS för att anordna ett eget torgmöte, som uppenbarligen krockade med NMR:s arrangemang.

Det var visserligen inte bara RS som stod bakom det egna lilla torgmötet, men uppenbarligen gjordes det helt på deras initiativ. Det är självklart mycket bra att kunna dra med sig flera flykting- och invandrarorganisationer – men istället för att försöka förena dessa med den större demonstrationen, där huvuddelen av den svenska vänstern gick, valde alltså RS att hålla dessa på ett mindre torgmöte under egen kontroll. Socialistiska partiet stod också med som arrangörer, vilket kan tyckas lite märkligt då de även stod bakom NMR:s demonstration, men deras medlemmar mobiliserade för och tågade i huvudsak i den gemensamma demonstrationen.

RS däremot – trots att de, på direkta frågor hade sagt att de skulle komma – nämnde inte ens NMR:s demonstration i sin tidning, och gick inte med i tåget. Om de absolut ville ha sitt eget torgmöte fanns det givetvis ingenting som hindrade att de lade det någon timme senare, så att det inte krockade med den sedan länge planerade gemensamma demonstrationen. Men inte RS – de bestämde sig för att lägga sitt möte på en tid och plats som uppenbarligen krockade med NMR:s demonstration: det gick inte att gå med oss hela vägen till Långholmen och samtidigt vara på plats när de körde igång.

Arbetarmakt har givetvis inget emot att profilera sig i den rörelse som uppenbarligen drar till sig en stor del av den radikaliserade ungdomen. Vi deltar lojalt i att bygga rörelsen, samtidigt som vi kämpar för vår linje inom den. RS har tydligen istället valt att konkurrera med rörelsen.

Jens-Hugo Nyberg