De senaste åren har LO, S och V arrangerat demonstrationer mot rasism på Södermalm på dagen för Salemmarschen, som ett alternativ till att protestera mot nassarna på plats. Dessa ”bredare” manifestationer har på sistone varit mindre än de mera radikala och konfrontativa demonstrationerna som NMR har organiserat i Salem. I år arrangerade NMR ingen demonstration i Salem, men LO och den officiella vänstern höll sin demo som vanligt på dagen för nazistmarschen. Och som vanligt var deltagarantalet på den ”breda” demonstrationen föga imponerande.
Att Sossarna och LO inte är så bra på gräsrotsmobiliseringar är inget nytt – även om jag tycker att det var att gå lite till överdrift att inte ens ha information om demon synligt på LO:s hemsida – men även Ung Vänster och SSU deltog. Trots att de ojämförligt största och mest resursrika ungdomsförbunden till vänster (eller ”vänster” om man så föredrar) var med sågs inte mer än omkring 200 deltagare till. Knappt hälften av antalet i NMR:s demonstration 30/11 med andra ord. Då hade ändå Wanja Lundby-Wedin och Mona Sahlin frigjort tid från sitt fullspäckade schema för att tåga med oss andra, och bland talarna fanns också Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson samt Åsa Linderborg. Det hade således inte snålats in på dragplåstren.
Tilläggas kan att en inte oansenlig del av de 200 utgjordes av medlemmar i de organisationer som ingår i NMR. Det går knappast att förklara den dåliga uppslutningen med att alla andra var på plats i Köpenhamn. Snarare var det en passande illustration på att mindre radikala paroller och mera utslätade tal inte alltid ens ger större deltagarantal, även om reformister inte gärna släpper taget om denna trossats.
Jens-Hugo Nyberg