Arbetarmakt

”Unites 11 miljoner pund till Labour har inte medfört ett jota inflytande. Allt dem har betalat för är slag på käften”, sade Hannah Sell, vice ordförande i Socialist Party, när hon den 25 mars öppnade lanseringsmötet för den fackliga och socialistiska koalitionen (TUSC). TUSC ställer upp i omkring 50 valkretsar över hela landet för att ge väljarna ett alternativ till Labour i det allmänna valet.

Chris Baugh, biträdande generalsekreterare i facket PCS, sade: ”Vi blir alla tillsagda att betala kostnaden för kapitalisternas kris.” Den här koalitionen kan, förklarade han, ”upprepa idén att en annan värld är möjlig”.

Omkring 300 aktivister trängde sig, tillsammans med BBC-team från både Newsnight och Today, in i Friends’ Meeting House i Euston i London för att höra tal från en rad kandidater och fackliga ledare.

Karen Reissman, sjuksköterska inom psykiatrin som avskedats från sitt jobb för att ha ”slagit larm” om nedskärningar i patientvården, ställer upp för valkretsen Gorton i Manchester. Brian Caton, ledare för de fängelseanställdas fack talade också från plattformen, liksom Dave Nellist, kommunfullmäktig för Socialist Party i nordöstra Coventry.

En del av TUSC:s kandidater i London höll starka tal om sina kampanjer. Steve Hedley, regional organisatör för järnvägsfacket RMT i London, tillkännagav senaste nytt om strejkaktioner på järnvägarna. RMT:s ledare och en av grundarna av TUSC Bob Crow missade mötet eftersom han var upptagen med att organisera fyra dagars strejk vid Network Rail.

Vi kommer inte att betala för deras kris
Ett viktigt argument från talarna var att miljarder har överlåtits till rika bankirer medan arbetare och offentlig service tvingas betala kostnaden. Chris Bough talade om mediernas kampanj för att rättfärdiga detta rån. Till publikens munterhet – och som en pik åt närvarande journalister – skojade han om antalet direktörer för hedgefonder som på senare tid uppträtt i BBC:s program Newsnight. Han sade att medierna hade avlossat en ”störtflod av förolämpningar” mot fackföreningarna, med strejken på British Airways som ett bra exempel. Men han drog slutsatsen: ”Allmänheten håller på fackföreningarna… de står långt till vänster om politikerna… Enligt en opinionsundersökning från Financial Times/Mori anser 50 procent av allmänheten att nedskärningar inte är nödvändiga.”

Karen Reissman höll med och fortsatte på samma ämne. ”Människor säger till mig: vi är glada att ni ställer upp, och representerar det vi tycker.” Hon sade: ”Det finns miljoner människor som inte tycker att de ska tvingas betala.”

Jenny Sutton, kandidat i Tottenham, gymnasielärare och regionsekreterare för facket UCU, sade att utbildningen är ett bra exempel på vad som överallt händer med den offentliga servicen: ”Vi blir helt bombarderade.”

Vi behöver ett nytt parti
Brian Caton sade att arbetande människor behöver ett nytt politiskt parti ”av folket, för folket… Det här är den tiden när socialismen blir verklig… Jag stödde Labour hela mitt liv och fick inget i utbyte.” Dave Nellist, som talade för Socialist party, uppmanade också till bildandet av ett nytt arbetarparti. Han sade att skillnaden mellan Labour och de andra partierna kan reduceras till huruvida hela omfattningen av nedskärningarna i offentlig sektor ska genomdrivas ”på sex eller sju år”. Finansminister Alistair Darling sade faktiskt igår till BBC att Labour skulle ”skära djupare än Thatcher”.

Nellist gick vidare med att säga att framgången för TUSC inte bara kommer att mätas i antalet röster, utan alliansen kommer att ”sätta sin fana i marken – och säga att ett alternativ är möjligt”. Han sade att TUSC skulle kunna bli början på byggandet av en ”oberoende facklig och socialistisk röst”. Hannah Sell sade: ”Det här är den blygsamma början på något historiskt… vi hoppas att det här kommer inleda framväxten av ett massparti.”

För ett antikapitalistiskt parti!
När de kapitalistiska partierna som Labour, Tories och liberaldemokraterna är på väg att inleda ett så omfattande angrepp på arbetarklassen, är det viktigt att många TUSC-kandidater och -anhängare inser att vi behöver ett nytt parti för att försvara oss.

Men talarna klargjorde också att det finns många hinder som vi måste övervinna för att bilda ett nytt parti. Onay Kasab, avdelningssekreterare i Unison, och kandidat i Greenwich och Woolwich, talade om hur han utsatts för häxjakt av Unisons ledning. Han berättade för oss att ett pm hade skickats ut till avdelningarnas sekreterare med upplysningen att arbete för andra kandidater än Labours i valet skulle resultera i uteslutning från fackföreningen. Han berättade för en upprörd publik att Unisons befallningar var ”spottloskor som avlossats för Labour”. Detta är en krigsförklaring från Unisons ledning – rösta Labour annars…!

Men Steve Hedley sade att RMT skulle stöda vänsterkandidater i Labour, även om han medgav att dessa kandidater ställer upp för fel parti. Han sade att vi bör uppmana parlamentsledamöter som Jeremy Corbyn och John McDonnell att bryta med Labour.

RMT:s ledare drar sig undan det slags kamp som behövs för ett nytt parti. En del kandidater, inklusive Jeremy Drinkall, Workers Powers kandidat i Vauxhall, preskriberades från att ställa upp för TUSC eftersom de ställer upp mot parlamentsledamöter från Labour som står till ”vänster” (i Vauxhall är det Kate Hoey). Ledarna i PCS har också förhalat arbetet, även om Labourregeringen har berett vägen för omfattande jobbförluster bland statsanställda genom att angripa avtalet för avgångsvederlag.

Trots den potential som finns i TUSC, är dess svaghet att de fackliga vänsterledarna i slutändan har ett veto över alla beslut som fattas. PCS, RMT och andra fack utanför Labour kunde, tillsammans med grupper som Socialist Party, Socialist Workers Party och Workers Power, ha organiserat en konferens för att besluta om koalitionens politik och strategi. De hade kunnat använda den för att hämta stöd från arbetare och ungdomar i hela landet som befinner sig i kamp mot den ekonomiska krisen med det uttalade målet att bilda ett nytt politiskt parti för att för gott utplåna kapitalismen.

Konferens
Att det inte blev gjort innebar att TUSC skrev sitt valmanifest på hemliga möten bakom stängda dörrar. Därför finns det omfattande svagheter i TUSC:s program, vilka gör det ganska likt ett manifest från ”gamla Labour”. Det strävar snarare efter reformer än att avskaffa det ruttna systemet för gott.

Men en sådan konferens kan och måste nu sammankallas omedelbart efter valet – för att börja förbereda marken för ett nytt parti. De närmaste veckorna kommer att bevittna ett betydande antal strejker – mycket ovanligt under upptakten till ett allmänt val. Varför inte sammankalla en sådan konferens nu och få med strejkande från British Airways, Network Rail, Londons tunnelbana, British Gas, statsanställda och collegepersonal, som alla talar om strejk för att rädda sina jobb?

Då skulle socialister kunna börja argumentera för det slags aktioner och den internationella solidaritet som behövs för att skydda klassen som helhet, och hur vi ska kunna bygga upp ett alternativt samhälle med en alternativ ekonomi, där arbetare och bostadsområden är de som kontrollerar: socialism, kort sagt!

John Bowman