Arbetarmakt

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv uppger den 1 april att partiet har beslutat att polisanmäla sina meningsmotståndare i partiets tidigare avdelning i Umeå för ”trolöshet mot huvudman”, ”varumärkesintrång” och ”brytande av posthemlighet”. Det är dock inget aprilskämt.

Det här är inte första gången som motsättningar och splittringar inom vänstern driver fram starka reaktioner. När det svenska kommunistpartiet splittrades 1929 ägde en häftig kamp rum om partiets tidningar, lokaler och andra resurser. Ända fram till 1934 fanns det sedan två partier med namnet Sveriges kommunistiska parti. När Vänsterns ungdomsförbund splittrades i början av 1970-talet, och bland annat gav upphov till Marxist-leninistiska kampförbundet, inleddes senare en utdragen strid om tidningsnamnet Stormklockan.

När Arbetarmakt bildades 1994 och inledde publiceringen av en tidning med samma namn, var namnet sedan 1970-talet förknippat med den rådssocialistiska gruppen Förbundet Arbetarmakts tidning med samma namn. Det uppfattades av en del fortfarande aktiva med bakgrund i Förbundet Arbetarmakt – som inte ville bli förknippade med trotskismen – som ett problem

När våra brittiska kamrater i Workers Power genomgick en splittring 2007, inledde den grupp som bröt med vår internationella organisation publiceringen av en tidskrift med namnet Permanent Revolution. Tidskriftens namn var dock starkt förknippat med just Workers Power, som tidigare publicerat en tidskrift med det namnet.

Listan skulle kunna göras mycket lång med splittringar i vänstern som resulterat i strider om symboler som tidningars eller organisationers namn. Det hör dock till ovanligheten att en vänsterorganisation försöker använda den borgerliga staten för att lösa de konflikter som kan uppstå i samband med splittringar. Organisationers eller tidningars namn kan skapa missförstånd och förvirring, men vem som har rätt till det ena eller andra namnet måste avgöras genom överenskommelser och politisk kamp, inte av den borgerliga staten.

Den principiella fråga som alla socialister måste ta ställning till är dock på vilket sätt den typen av konflikter och motsättningar ska lösas. Svaren kan variera, men det finns en punkt där vi alla bör vara överens: det kan inte vara den borgerliga statens polisiära eller juridiska apparat som ska lösa konflikter mellan socialister.

Oavsett vad vi anser om Umeågruppens metoder och politik, är RS beslut något som alla socialister bör reagera mot. Att använda den borgerliga staten för att lösa motsättningen mellan RS och den tidigare gruppen i Umeå är att tillgripa metoder som principiellt alltid avvisats av alla som åberopar sig på den revolutionära socialismen. Det kan bli ett dåligt föredöme i fler sammanhang och öppnar dörrarna för att låta den borgerliga staten ingripa i arbetarrörelsens och vänsterns interna angelägenheter.

Förutom den principiella frågan om att avvisa inblandning från den borgerliga statens sida, kommer en juridisk process att dra löje över vänstern i stort. ”Vänstern pratar vitt och brett om solidaritet men springer till polisen för att anmäla varandra”, blir en naturlig slutsats för många som möter konflikten genom de stora medierna.

Arbetarmakt uppmanar därför RS att dra tillbaka sin polisanmälan. Konflikten måste lösas genom diskussion, överenskommelse och politisk kamp. Patent- och registreringsverket ska inte avgöra vem som har rätten till partiets eller tidningens namn. Det måste era egna och Umeågruppens anhängare avgöra i den politiska kamp ni nu är inbegripna i.

Vi uppmanar också den övriga vänstern att reagera mot att RS polisanmält gruppen i Umeå.

Arbetarmakts arbetsutskott