Den 1 juli greps de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Ogaden-provinsen i Etiopien, dit de rest för att rapportera om den separatistiska gerillan där, Ogadens Nationella Befrielsefront (ONLF), och dess konflikt med den etiopiska regimen. ONLF är terrorstämplade av den etiopiska regimen, och när de svenska reportrarna greps ska de ha färdats tillsammans med gerillan, som blivit inblandad i en eldstrid med regimstyrkor. Enligt tidningsupggifter dödades 15 gerillasoldater, och sex skadades, medan svenskarna greps och fördes till Addis Abeba. I och med att ONLF-gerillan är terrorstämplad kan bara det faktum att man rapporterar om dem leda till upp till 20 års fängelse, rapporterar svensk press nu.
Och en mörk bild målas nu upp av Etiopiens pressfrihet: enligt Sydsvenskan ska hundratals journalister ha lämnat landet sedan 2005, då flera tidningar stängdes, och minst två redaktörer – Woubishet Taye från Awramba Times, och Reyot Alemu från tidningen Fitih – har gripits med stöd av den lag som nu riktas mot Schibbye och Persson.
Martin Schibbyes namn borde vara särskilt känt för våra läsare, då han tidigare varit redaktör för Folket i Bild/Kulturfront, för RKU:s tidning Rebell och gjort ett flertal reportage för Proletären. I dag är han, liksom kollegan Johan Persson, frilansare och tar alltså på sig uppdrag på platser i världen dit vanliga redaktioner inte vågar eller vill skicka sina medarbetare. Det är en situation många unga journalister befinner sig i dag. Ingen redaktion finns där för att backa upp dem – om de inte får ihop några artiklar blir det ingen lön den månaden, och om de blir gripna eller hamnar i trångmål är det ingen särskilds ansvar.
Och regeringen då, som ju säger sig försvara pressfriheten? Carl Bildt har ju god erfarenhet av arbete i regionen, men då kanske snarare med att tjäna oljepengar på inbördeskrig och oroligheter. I det här fallet verkar det hända ungefär lika lite som i fallet med den svenske journalisten Dawit Isaak. Sveriges ambassadör i Etiopien har besökt svenskarna, men Utrikesdepartementet har meddelat att de inte kommer att stå för några advokatkostnader.
Visst begick Martin Schibbye och Johan Persson ett brott när de reste in i Etiopien för att rapportera, i strid med regimens vilja. Men som socialister hyllar vi deras insats för att få ut information från vad många misstänker är en skådeplats för krigsbrott och övergrepp mot civilbefolkningen, ett område regimen dessutom försöker täppa till och stänga igen.
I sitt sommarprat tog dokumentärfilmaren Fredrik Gertten upp Martin och Johans sak, och gjorde en liknelse till när han själv reste in i apartheidens Sydafrika för att rapportera därifrån. Också det olagligt. Men, som Gertten sa: ”Varför skulle jag underordna mig en kriminell regering?” Han nämnde också sin ”sommarpratarkollega” Carl Bildt och dennes tidigare intressen i Afrika. Fler journalister borde följa Gerttens exempel och lyfta fram journalisternas situation. Vi kan också citera ytterligare en journalist, Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson, som på sin blogg skriver:
De två svenska journalisterna var där som just journalister, och därför blir gripandet av dem omedelbart en politisk fråga. Det är utmärkt att den svenska ambassaden i Addis Abeba agerar och försöker få kontakt med svenskarna. Men nu måste även den svenska regeringen, som länge sagt att informations- och pressfrihet är en av huvudfrågorna i utrikespolitiken, också agera och omedelbart kräva de båda svenskarnas frihet.
Men ännu har den svenska regeringen valt att ligga lågt. Martin Schibbye och Johan Persson sitter fängslade för att de utövat sin journalistiska rätt att rapportera. Om inte det är politiskt, vad är det i så fall?
Vi kan inte annat än hålla med. Alla journalister, tidningsläsare, och alla med intresse av att få ut information även om farliga, våldsamma regimer, borde följa Schibbyes, Perssons – och Dawit Isaaks – öde noga, och ansluta sig till kampanjerna för deras frihet. I samband med detta bör vi också återaktualisera kravet på att Carl Bildt ställs till svars för sin inblandning i Lundin Oil och dess verksamhet i Ogaden-provinsen.
SW
Fotnot: Reportrar utan gränser och Journalistförbundet tagit initiativ till en insamling för att täcka svenskarnas advokatkostnader: bankgironumret är 5567-3818, betalningsmottagare Reportrar utan gränser. Märk inbetalningen Johan och Martin. Kampanjen för Dawit Isaak finns bl.a. på freedawit.com.