”Statens repression har gjort fler benägna att kämpa” Intervju med en aktivist ur Aktion Mot Deportation

[Ur Arbetarmakt Nr. 3, 2011]

I mars månad anordnades en aktion med syftet att stoppa utvisningen av en flykting från migrationsverket i Kållered nära Göteborg. Som ett resultat av aktionen åtalades sedan 13 vänsteraktivister för ohörsamhet mot ordningsmakten. Deras rättegång ägde rum den 29 augusti. Arbetarmakt har intervjuat en av dem, Amer Mohammed Ali, medlem i Rättvisepartiet Socialisterna och aktiv i Aktion mot Deportation i Göteborg. Aktionen som beskrivs i intervjun utfördes inte av AMD, men många av aktivisterna från AMD medverkade i den.

AM: Kan du berätta om bakgrunden till aktionen mot utvisningen?

Amer: Den 20 mars sammankallade asylrörelsen och AMD en landsomfattande protestdag mot utvisningar av flyktingar. I Säffle ägde protester rum den 19 mars och organiserades också av flyktingarna själva. En romsk flykting medverkade som en drivande person i protesten. Två dagar senare knackade polisen på hans dörr och omhändertog honom och hans familj (fru och två barn). De har bott i Sverige i flera år men det var plötsligt då polisen valde att ingripa. Det är rätt talande. De skulle utvisa honom bara en dag senare, den 22 mars! Asylrörelsen lyckades mobilisera uppemot 50 aktivister till en blockad av hans utvisning den morgonen.

AM: Hur gick det till? Lyckades man stoppa utvisningen?

Amer: Ja. Migrationsverkets operativchef ringde polisen när han såg folksamlingen utanför. De första poliserna på plats informerade om att det inte skulle bli någon utvisning. En stund senare sa de att det istället kommer att ske en ”frivillig utvisning”. De ljög båda gångerna! När polisen försökte smyga ut den romske mannen via bakvägen tog aktivisterna tag i honom för att förhindra att han hamnade i polisbilen. Trots att vi inte använde våld gick polisen till attack. Aktionen pågick i flera timmar. När polisen till slut lyckades köra flyktingen från platsen var det redan för sent, flygplanet hade redan gått.

AM: Hur var polisens metoder för att bryta blockaden?

Amer: Det var ett tydligt övervåld där folk blev slagna blodiga. De använde batonger, pepparsprej, de slängde folk i backen och omhändertog även en kille som bara filmade (nu är också han åtalad). Vi har filmklipp på polisens agerande som också bevisar att vi inte har brutit mot lagen.

AM: Har polisen eller åklagaren presenterat någon bevis som stödjer åtalet?

Amer: I efterhand har åklagaren bara polisens egna, muntliga ”ögonvittnesskildringar”. Det filmklipp vi har visar att polisen har uppgett falskt vittnesmål.

AM: Varför gjorde de det?

Amer: För att hålla varandra om ryggen. Polisbefälet på plats gav order om omhändertagandet av aktivisterna. Senare uppgav han i SVT att han inte hade någon aning om vad som gick fel. Polisen har också uppgett att de har filmbevis på att vi har brutit mot lagen. När vår juridiska försvarare bad om att få ta del av detta material uppgavs det att materialet inte kunde hittas. Då är frågan vad de försöker dölja: polisens våld, att deras vittnesmål inte stämmer, eller att polisen som filmat uttalat sig rasistiskt mot flyktingen eller gått till verbal attack mot aktivisterna?

AM: En annan grupp AMD-aktivister åtalades tidigare för sin kamp mot utvisningar. Hur behandlades de av tingsrätten?

Domaren var oerhört partisk. Han menade att aktivisterna borde mogna och skaffa sig ett jobb. När juristen hänvisade till lagboken svarade domaren: ”Jag vet inte vilken bibel du följer, men i min rättssal är det mina regler som gäller.” Det är tydligt hur den borgerliga staten endast använder lagboken när det sammanfaller med deras intressen.

Det är tydligt att staten är rädd för vilken potential kampen mot utvisningar av flyktingar har. Tiotusentals protesterar mot Sverigedemokrater samtidigt som hundratals är beredda att trotsa polisens batonger för att stoppa utvisningar. Detta är en varning från den svenska statens sida där de försöker skrämma folk från att kämpa. Om du protesterar kommer polisen att ge sig på dig, både nu och i framtiden. Men det har gett motsatt effekt. Det väcker stöd bland folk som tidigare inte tagit ställning, och har gjort fler benägna att kämpa, både bland flyktingar och bland aktivister.