All I want for christmas is planekonomi av Sara Granér (Galago 2012) – årets mest självklara julklapp

Jag läste någonstans att Gunna Gräs på väg till bokmässan sågs skratta belåtet åt hur Sara Granér med sitt senaste seriealbum förde in planekonomi i den offentliga debatten. Och det stämmer ju bra – plötsligt diskuterade de mest respektabla tidningar begreppet, om än bara när de recenserade hennes bok. Givetvis beror planekonomins återkomst som något som kan diskuteras öppet inte bara på Sara Granér.


De senaste årens ekonomiska kriser och larmrapporter om global uppvärmning har övertygat många om att kapitalismen inte är ett system som är hållbart i längden. Också bland den radikala, antikapitalistiska vänstern har en tydlig omsvängning ägt rum. På 90-talet, årtiondet efter Sovjetunionens kollaps tog en stor del av vänstern avstånd från begrepp som planekonomi, vilket de identifierade med de skeppsbrutna stalinistiska systemen.

Men detta ska givetvis inte förringa Sara Granérs insats – hon gjorde mer än någon på länge för att få upp begreppet på dagordningen. Hennes knep för detta, hennes trojanska häst, för att se det ur borgarnas synvinkel, var att göra ett väldigt skarpt, väldigt radikalt och väldigt roligt seriealbum som bland mycket annat klart och tydligt diskuterar nödvändigheten av att vi tar kontroll över ekonomin, och inte lämnar den åt ”marknaden”.

Granér har hittills utvecklats rakt uppåt. Hon debuterade 2008 med albumet Det är bara lite AIDS, som bitvis var helt lysande och utan tvekan enormt lovande. Uppföljaren, Med vänlig hälsning Sara Granér var ännu vassare. Med All I want for christmas is planekonomi fortsätter hon den brant uppåtstigande kurvan. Det här är väldigt vasst, väldigt politiskt och väldigt roligt. Redan titeln är ju helt briljant, och på den vägen fortsätter det för det mesta.

Hon diskuterar Tobias Billströms rätt till vård, ger en sedelärande historia om hur det kan komma att se ut när Vellingemoderaterna tvingas flytta på grund av den kommande havshöjningen (och kanske inte välkomnas, då den kommun de kommer till redan har fullt med snålmoderater), ger i sitt socialrealistiska midsommarpyssel flera tips på annat än blommor att lägga under kudden (exempelvis: Plocka sju polisingripanden mot papperslösa och sju domar från Göteborgskravallerna, lägg under örat och dröm om det framtida förtroendet för ordningsmakten och rättsväsendet) samt ger i ett enkelt test oss möjligheten att kolla hur vi och vårt ekonomiska system passar ihop.

Jag skulle kunna fortsätta, men det känns lite dumt att sitta och spoila poänger som ändå gör sig bäst i sitt sammanhang. Du får se när du läser boken. För det måste du göra. Inte för att spä på julehetsen ytterligare, men du måste genast skaffa den här, eller åtminstone önska den i julklapp. Så är det. Och helst ge bort ett exemplar eller två. All I want for christmas is planekonomi är helt enkelt ett av de bästa politiska seriealbumen någonsin. Jag skulle kunna fortsätta, men jag befarar att jag skulle låta lite som när jag träffade Sara Granér på Socialistisk forum-festen förra helgen, så det här får räcka.

Jens-Hugo Nyberg