De mest förtryckta grupperna kan under vissa omständigheter vara de mest radikala – under andra kan de dock vara ganska svåra att få igång, då den konservativa pressen från samhället, familjen och inte minst historien är stor. Detta har inte minst gällt arbetande och fattiga kvinnor – under långa tider ansedd som en konservativ, eller åtminstone undantryckt grupp, för att sedan ställa sig i täten eller rent av vara en utlösande faktor, som i Februarirevolutionen i Ryssland. Att organisera dessa grupper, och inte minst de arbetande och fattiga kvinnorna, är en av revolutionärers huvuduppgifter. Ett sådant arbete utförs bland annat av våra kamrater på Sri Lanka, där Förbundet för Femte Internationalen har en sektion i Socialist Party of Sri Lanka (SPSL). Under mitt besök där nyligen träffade jag Irangani, medlem i SPSL och ledande organisatör för kvinnoorganisationen Women in Power.
Berätta om Women in Power.
-WiP grundades hösten 2010, och inriktar sig på arbeterskor och fattiga kvinnor. WiP är en fristående organisation, men med band till SPSL.
Hur går det? Vad har ni för aktiviteter?
-Vi har möten där vi diskuterar, och föreläsningar om kvinnors rättigheter, klasskamp och socialismen. Vi deltar i demonstrationer, som första maj, och på internationella kvinnodagen arrangerade vi en manifestation.
Vad finns det för hinder i ert arbete?
-De flesta kvinnorna är inte vana vid politisk aktivitet, de möter en ständig propaganda från regeringen, de som jobbar har långa arbetsdagar och mycket lite tid över, och många möter motstånd från sina familjer. Men vi märker när vi pratar med kvinnor att många håller med oss.
Vad är era mål?
-Att organisera kvinnor, skola dem om sina rättigheter och om klasskampen och dra med dem i kampen för socialismen och kvinnofrigörelse.
Lycka till!
Jens-Hugo Nyberg