Fäll den norska rasistregeringen!

På måndagskvällen blev det klart: högerpartiet Høyre bildar regering med rasistiska Fremskrittspartiet. Norges moderater och sverigedemokrater tar alltså över regeringen. Lite mer än två år efter Utøya – och nästan 68 år efter att Vidkun Quisling arkebuserades släpps ett direkt rasistiskt parti in i regeringen alltså.

Ett vanligt formaldemokratiskt argument är att man måste respektera valresultat. Det vore odemokratiskt att bekämpa regeringen, är ett argument som inte minst LO-toppar har upprepat många gånger sedan 2006, ty de är valda.

Det demokratiska sättet att påverka politiken, enligt ledarskribenter, etablerade politiker och fackföreningstoppar är att rösta i nästa val – och däremellan kanske diskutera med folk, skriva en insändare eller på sin höjd gå på en demonstration. Följden av det resonemanget blir givetvis bara att vi är passiva medan de styrande angriper våra rättigheter och intressen. Det kanske blir en S-regering nästa val – alltså om ett år, eller tre år fram i tiden när argumentet användes 2001 – men förra S-regeringen privatiserade, marknadsanpassade och sänkte skatter för de rika de också. Helt utan att dess väljare hade bett om det. Under tiden känner sig arbetsköparsidan inte alls bundna av några demokratiska konventioner att inte utöva påtryckningar på regeringen.

Arbetarmakt delar inte den synen att högsta formen av demokrati är att rösta vart fjärde år, och sen sitta passivt och vänta på nästa val. Vi är för aktiv kamp, oavsett valresultat. Alternativet är inte att ”demokratins spelregler” upprätthålls, utan motsatsen: ju mera passiva vi är, desto mer irrelevanta blir vi, och desto mer kan politiker och arbetsköpare helt bortse från vad vi tycker. Fackföreningarna borde vara en kämpande kraft, och en politisk kraft, som försvarar våra intressen, ekonomiskt och politiskt, hela tiden. Ett val kan byta regeringen, och ändra i de politiska styrkeförhållandena. Dagen efter så fortsätter kampen. Och om en regering angriper våra intressen så försvarar vi oss.

Och i Norge har de som sagt släppt in rasisterna. Att släppa fram rasister är i sig ett hot mot demokratin – rasismen är i sig odemokratisk och måste bekämpas på alla plan.

Jag ska försöka förklara på enklast möjliga sätt. Vad är en högerregering? Vår fiende. Vad är en högerregering med ett rasistparti? En mycket farlig fiende. Vad gör vi med våra fiender? Vi bekämpar dem.

Så låt oss – och i första hand förstås Norges arbetare, förtryckta, minoriteter och progressiva människor, men det gäller oss andra också – inte köpa de passiviserande, fatalistiska argumenten om att acceptera en regering för att den är vald. Vald-schmald säger jag. Den reaktionära/rasistiska regeringen måste bekämpas på alla plan. Dags att sätta ner foten, dags att visa att vi inte accepterar sådant. Dags för Norges arbetarrörelse att göra sig av med alla passiviserande argument, och de ledare som försvarar dem, och plocka upp den handske som så brutalt kastades i deras ansikte sent i går kväll.

Vägra erkänna den norska regeringens legitimitet. Bekämpa den. Fäll den. Och när Norges arbetare och förtryckta har smakat på att göra något annat än att passivt vänta mellan valen, när de har testat att aktivt bidra till att forma samhället finns det givetvis ingen anledning att gå tillbaka till att bara rösta någon gång ibland och sedan bara följa order.

Jens-Hugo Nyberg