Efter terrordåden i Paris: Nej till islamistisk terror, nej till imperialistiska krig

Förbundet för Femte Internationalens Internationella sekretariat antog följande uttalande efter de fruktansvärda terrorattentaten i Paris.

Miljontals människor i Frankrike och världen över tog med chock emot nyheterna om de minst 129 mördade i Paris i fredags kväll. Dödssiffran kan fortfarande stiga, då ytterligare 250 personer är svårt skadade.

Dåden utfördes med brutal precision. Explosionerna nära Stade de France, där en fotbollsmatch pågick, massakern på gisslan vid en rockkonsert på Bataclan och på kafébesökare i närheten visar att de reaktionära islamistiska terroristerna riktade in sig på vanliga civila, vars enda ”brott” var att de ville gå ut och roa sig, eller som bara råkade befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt.

Den så kallade Islamiska staten har tagit på sig de fruktansvärda terrordåden, och sagt att det var en svar på ”korsfararnas” attack mot dem i Syrien. Ärkereaktionära IS har redan gjort tusentals civila till offer under sin framfart i Irak, Syrien, Libyen och Västafrika. De utövar brutal repression mot etniska och religiösa minoriteter, som jezidier, kristna och kurder – liksom mot kvinnor och ungdomar som slagit sig fria från patriarkalt förtryck. Alla de ser som fiender till deras totalitära och fascistiska kalifat står i skottlinjen.

Arbetarklassen reagerade i allmänhet med solidaritet med offren för attacken, med deras vänner, närstående och arbetskamrater.

Men arbetarrörelsen och alla som vill kämpa mot utsugning, förtryck och reaktionära politiska strömningar måste också motsätta sig alla försök från Frankrike och andra imperialistiska regeringar att utnyttja vanliga människors sorg, chock och ilska för sin politiska agendas skull. Islamisternas agerande går inte att ursäkta, men inte heller att förstå utan att sättas i sitt sammanhang – den franska regeringens, Natos och Rysslands agerande i Mellanöstern under de senaste 15 åren och dessförinnan.

På 80-talet omfamnade USA och dess allierade, som Saudiarabien, reaktionär islamism som ett vapen mot den afghanska regimen och mot Sovjetunionen, som stod bakom den. Men det vapen man till en början stött slog sen tillbaka mot USA själva, genom al-Qaida, Usama bin Ladin och talibanerna. Det är viktigt att komma ihåg att tidigare terrordåd, som det den 11 september 2001, användes för att inleda och legitimera de imperialistiska krigen mot och ockupationerna av Irak och Afghanistan.

Miljontals runtom i världen insåg att Saddam Husseins Irak inte hade något att göra med attackerna den 11 september, och såg ”kriget mot terrorismen” för vad det var: en förevändning för att öka imperialistisk dominans i den oljerika regionen och för att bryta ner varje stat som försökte agera oberoende från USA. Krigen var bara ett sätt för USA eller dess vasallstater att terrorisera, ockupera, omorganisera och utplundra Afghanistan och Irak. Bara i Irak ledde imperialisternas krig och terror till en miljon döda. Decennier av ekonomisk utveckling i länder i regionen har tillintetgjorts. IS är ett resultat av att imperialismen kastade en hel region ner i barbari.

Den franska imperialismen har också varit delaktig i den här utvecklingen. Frankrike är en av de mest proaktiva, interventionistiska imperialiststaterna i den muslimska världen. Man intervenerar i många afrikanska länder, som i Mali, som vore de fortfarande kolonier och en del av det franska väldet. Frankrike har också deltagit i bombningarna mot Libyen och nu Syrien.

Frankrikes ”socialistiske” president, François Hollande, och landets regering i övrigt, lovade efter terroristattacken att använda ”alla krafter i vår makt” och beskrev händelserna som en ”krigsförklaring”. Undantagstillstånd utlystes i hela Frankrike, för första gången sen det algeriska befrielsekriget. Armén och polismakten har försatts i högsta beredskap. Ett antal medborgerliga rättigheter, som rörelstefriheten, har begränsats genom presidentdekret. Gränskontroller har återupprättats och Schengensamarbetet upphävts. Polisen får nu stoppa och visitera folk på gatan utan att uppge någon anledning till det.

Hollande kan mycket väl begära stöd från Nato. Tysklands förbundskansler Merkel, liksom andra imperialistledare, har redan uttalat sitt stöd för Frankrikes åtgärder ”mot terrorismen”. Flera länder, däribland Sverige, har erbjudit operativt stöd och samarbete mellan respektive säkerhetstjänst. Världsledare efter världsledare – som Putin, Obama, Cameron, iranska, israeliska och turkiska ledare – har alla uttryckt sitt stöd till Frankrike och sin beredskap för att ingå i ännu ett ”krig mot terrorismen”.

Vid möten i Wien och på G20-mötet i Turkiet diskuterades samarbetet ytterligare. En samordnad imperialistisk intervention i Mellanöstern är fortfarande en tänkbar möjlighet. Kanske kommer man att sträva efter en gemensam insats i Syrien, men det kan också omöjliggöras av ländernas konkurrerande intressen.

I den spända situation som ännu råder kan Hollande, liksom andra imperialistledare, passa på att inskränka demokratiska rättigheter och dessutom motivera ökad inblandning i Syrien, genom bombningar och kanske rentav truppinsatser.

Extremhögern kommer å sin sida att göra allt för att piska upp hat mot muslimer och flyktingar. Liksom islamisterna själva betraktar de terroristattackerna som en del av ett ”civilisationernas krig”. Socialdemokratiska ledare som Hollande, liksom konservativa politiker som Merkel och Cameron, hävdar å sin sida att det handlar om att försvara ”demokratin” och ”våra grundläggande värderingar”. Till och med delar av vänstern har bidragit till franska muslimers isolering genom att, i sekulariseringens eller feminismens namn, förespråka lagar som den om slöjförbud på offentliga platser. Man tror sig därigenom försvara ”franska republikanska värderingar”, men det hotar allvarligt de band som måste knytas mellan förtryckta minoriteter och den franska arbetarrörelsen.

De borgerliga krafterna, från extremhögern till centern och inklusive en majoritet av Socialistpartiets och till och med Kommunistpartiets ledare, anger alla olika förklaringar – öppet rasistiska eller hycklande ”demokratiska”, till varför man måste sluta upp till republikens försvar.

Men vad är det egentligen som är under attack? Vad är det de försvarar? Svaret är: Frankrikes och andra imperialistmakters makt över rikedomar och resurser i Mellanöstern och Afrika, det vill säga, samma områden som de utplundrat i decennier. De säger sig försvara ”demokratin”, alltså folkväldet, men försvarar egentligen det imperialistiska finanskapitalets välde.

De politiska partierna i Frankrike, ”demokratiska” såväl som rasistiska, från Nationella fronten till Kommunistpartiet, har alla slagit fast att ”nationell enighet” måste prioriteras nu. ”Landet”, det vill säga den franska imperialismen, måste nu sättas i första ledet.

Arbetarklassen och ungdomen i Frankrike och världen över får inte låta sig luras av det här. De måste kräva att deras organisationer och ledare, fackförbunden och arbetarrörelsens partier, avvisar alla krav på ”nationell” eller ”republikansk” enighet med franska eller andra imperialistmakter med hänvisning till ”kriget mot terrorismen”.

De förkastliga terrorattackerna kan bara förstås som ett reaktionärt svar på Frankrikes och andra imperialisters intervenering i och plundring av Mellanöstern. De kan bara förstås som ett resultat av att hela generationer av unga i Mellanöstern, och invandrare i Frankrike, tvingats in i ett liv helt utan hopp. Invandrare i Frankrike angrips inte bara av extremhögern, utan försätts i getton och utsätts för statlig rasism. I arabvärlden och Nordafrika har den kapitalistiska krisen kastat hela ungdomsgenerationer ner i misär och massarbetslöshet, samt i reaktionära krig utan ände.

Den franska imperialismen har, liksom andra imperialistmakter, sedan länge förklarat krig mot de utsugna och förtryckta massorna. När arbetarrörelsen och de revolutionära styrkor som skulle kunna erbjuda en strategi för att verkligen bekämpa imperialisternas välde och för att göra slut på kapitalistisk utsugning är svaga eller knappt ens existerar vänder sig somliga förtryckta istället till en reaktionär ”radikalisering”.

Arbetarklassen måste förhålla sig helt oberoende från och motsätta sig alla borgerliga och imperialistiska krafter. Hollandes politik, som stöds av rasister liksom av byråkratin inom arbetarrörelsen, och alla angrepp på våra rättigheter måste slås tillbaka.

  • Nej till undantagstillståndet. Avskaffa omedelbart alla inskränkningar av demokratiska och medborgerliga rättigheter
  • Nej till ännu ett ”krig mot terrorismen”. Nej till alla former av fransk eller Nato-interventioner! Kasta ut alla imperialistiska makter ur Syrien, Irak, Libyen, Västafrika och andra länder i regionen
  • Försvara flyktingar och muslimer mot angrepp och hot från statsmakten, rasister och fascister. Arbetarrörelsen och flyktingarna måste gemensamt bygga ett organiserat självförsvar
  • Inga gränskontroller – nej till Fort Europa. Inga begränsningar av migrationen eller asylrätten. Öppna gränserna och ge arbete och boende åt alla – pengarna finns hos kapitalisterna och de rika
  • Solidaritet med de kurdiska och demokratiska krafterna i den syriska revolutionen, som bekämpar Islamiska staten och Assads reaktionära regim. Solidaritet med det palestinska folket

Sådana krav bör lyftas i massmobiliseringar, demonstrationer och politiska strejker. Det skulle kunna sätta stopp för Hollandes planer på en imperialistisk hämndaktion, som skulle drabba ännu fler oskyldiga civila. Om dessa krav lyftes skulle det också visa de miljontals arbetare, bönder och fattiga i Afrika och världen över att det finns ett tredje alternativ, bortom islamistisk och imperialistisk reaktion: arbetarklassens och de förtrycktas enighet. Vårt val är gemensam kamp mot all reaktionär politiks rötter: det kapitalistiska systemet och den imperialistiska utsugningen av världen. Vårt val är gemensam kamp för en socialistisk revolution och en socialistisk värld.

Internationella sekretariatet
Förbundet för Femte Internationalen
15 november 2015

Läs uttalandet på engelska här.

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *