The Hunting ground – skrämmande men ändå hoppfullt om våldtäkterna på USA:s universitet

sff TheHuntingGround

Även i Sverige begås det som bekant många våldtäkter, och det är svårt för dem som utsätts att få rättvisa efteråt. Ofta blir det de själva som ifrågasätts av polis och rättsväsendet. Det finns dock ställen där det är ännu värre – universitet och colleges i USA exempelvis. Där finns, förutom ingrodd sexism och annat som även finns här, också andra faktorer. Universiteten där är privata institutioner som lever högt på sitt rykte och sitt varumärke. De som har en examen från något av dem som anses finast, som Harvard eller Yale, är i stort sett garanterade ett bra jobb. Det sista universiteten vill är därför att deras varumärke ska naggas i kanten. Exempelvis av att många våldtäkter begås. Ledningarna gör därför sitt bästa för att det inte ska komma ut, för att saken inte ska gå vidare och hamna i statistiken och de ifrågasätter dem som utsätts. Det är en väldigt liten andel av gärningsmännen som fälls, och det är ännu färre som får något större disciplinstraff, som att kastas ut från skolan. Risken för att straffas är betydligt större för dem som fuskar på prov. Det finns även fler faktorer. Fraternities spelar en viktig roll på universiteten och är viktiga ekonomiska institutioner. Många av dem fungerar som herrklubbar, där medlemmarna skryter om sexuella erövringar och sporrar varandra, och sedan håller varandra om ryggen när någon anklagas för något. En stor del av universitetens finansiering kommer från f.d. Medlemmar i fraternities, så skolledningarna vill inte gärna äventyra detta genom att rensa upp bland dessa. Universitetens idrottsstjärnor ska också nämnas. Som skolornas stjärnor, idoler och guldkalvar finns det ytterligare anledningar att skydda dem, för dem som slår vakt om skolornas varumärke och intäkter vill säga.

Dokumentären The Hunting ground, i regi av Kirby Dick och producerad av Amy Ziering, skildrar detta, med chockerande statistik och exempel på hur de som anmält våldtäkter bemötts av skolledningarna. Men vid sidan av den nedslående och chockerande bilden av situationen på universiteten mynnar filmen ut i en hoppfull beskrivning om ett gryende motstånd. Två modiga tidigare studenter vid University of North Carolina som båda utsatts för våldtäkt, Andrea Pino och Annie E. Clark, började tala öppet om det. Många andra i liknande situation, som var trötta på tystnaden började också tala ut. Alltfler insåg hur utbrett problemet var och att de var långt ifrån ensamma. De fick snart kontakter vid universitet över hela landet, och en nationell rörelse växte fram och uppmärksammade frågan inför allmänhetens ögon. Den katastrofala situationen vid landets högre läroanstalter fick ett långt större genomslag i media än någonsin tidigare, och protesterna blev allt högljuddare.

Detta är givetvis mycket glädjande, och det kommer att bli betydligt svårare för universiteten att bara tysta ned övergreppen. Det återstår att se vilka praktiska förändringar det kan leda till, men i framtiden kanske det tvärtom kan vara bra för deras varumärke att ta tag i problemen med våldtäkterna. Ju större pressen på dem blir, desto bättre blir chanserna för det. En annan åtgärd vore att förstatliga samtliga universitet och college, skattefinansiera dem och ta bort vinstmotivet. De privata ekonomiska drivkrafterna har varit en viktig faktor i att skapa den nuvarande katastrofala situationen, som The Hunting ground visar, och ett undanröjande av dessa skulle avlägsna den faktorn. Tyvärr lär inte detta stå på dagordningen i USA under den närmaste tiden. Ett första steg i att stödja kampen mot våldtäkterna och den kultur av nedtystande som råder på universiteten kan hur som helst vara att se och sprida den strålande The Hunting ground, som utan tvekan är en av de mest angelägna dokumentärerna just nu.

Jens-Hugo Nyberg

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *