8 mars 2018 – en framgångsrik kampdag

Årets 8 mars blev på många håll i världen en framgångsrik kampdag som visade upp det levande motståndet mot kapitalistiskt och patriarkalt förtryck mot kvinnan och de som avviker mot de borgerliga och sexistiska påbuden för hur ett liv ska levas. Kvinnor, och män, gick ut i hundratusentals för att kräva ett stopp för våld i olika former mot kvinnor, ett stopp för handel med kvinnors kroppar i form av trafficking och surrogatmödraskap och ett stopp för sexuella trakasserier och övergrepp. Vikten av att grundläggande demokratiska rättigheter blir verklighet lyftes fram, såsom förbud mot barn – och tvångsäktenskap, rätten till skilsmässa, rätten till abort och rätten till att klä sig utifrån sina egna önskningar.

De flesta av dessa frågor har i sig själva en klassaspekt. Det är inte överklassens döttrar som riskerar att bli offer för trafficking eller att utsättas för riskerna med surrogatmödraskap. Även om kvinnor från alla klasser utsätts för sexistiska trakasserier, så är det svårare för deltidsarbetande kvinnor med osäkra anställningsvillkor att säga ifrån eftersom de riskerar sin egen och kanske sina barns försörjning. De fattiga och arbetande kvinnornas specifika intressen kring områden som löner, anställningar och hushållsansvar fick också uppmärksamhet.

Framförallt måste vi lyfta fram Spanien som ett magnifikt exempel på en mobilisering som till och med andades rent uppror i sin omfattning och militans. De arbetande kvinnornas strejk på 8 mars påverkade hela landet. På kvällen var det de kämpande kvinnorna som tog kontrollen över gatorna genom att strömma ut i tiotusental. Vi måste också lyfta fram de stridande kvinnorna i kurdiska Afrin som genomförde massdemonstrationer trots pågående terror från den regim som leds av krigsförbrytaren, islamisten och rasisten Erdogan. Modiga kvinnor i Iran utmanade den islamiska republikens könsapartheid genom att ta av sig den påtvingade slöjan i kollektivtrafiken och genom andra aktioner som var heroiska därför att de kan kosta dyrt.

I Sverige var demonstrationerna betydligt mindre både räknat i antal och politiska militans. På många håll var det färre som deltog än föregående år. Det avspeglar en allmän nedgång kampen och radikaliseringen just nu. Vi från Arbetarmakt deltog i Stockholm och Göteborg där vi slöt upp i de antikapitalistiska blocken i respektive stads demonstration. De antikapitalistiska blocken fyllde en viktig funktion genom att betona kopplingen mellan kvinnokampen och klasskampen. Kvinnornas kamp kan slutgiltigt bara segra som en del av det allmänna kriget mot alla förtryck och lidanden under kapitalismen. På samma sätt kan socialismen aldrig bli verklighet utan att vara ett uttryck för kvinnornas intressen och ett resultat av kvinnornas kamp.

Arbetarmakt formerade sig som en egen avdelning i de antikapitalistiska blocken där vi argumenterade för att den integrerade kvinno- och klasskampen måste vila på en revolutionär och socialistisk grund, som vårt flygblad slog fast:

”Vår kvinnokamp är revolutionär för att vi vet att vi får frihet för kvinnor, och för alla förtryckta, först under socialismen. Arbetarkvinnorna och arbetarklassen behöver en i sanning revolutionär rörelse, som kräver att arbetarrörelsens ledning tar kamp, och som är beredd att ersätta den om de inte vill eller kan göra det. Som den kommunistiska revolutionären Rosa Luxemburg sa, säger revolutionen till oss: ”Jag var, jag är, jag kommer vara!” Leve internationella socialistiska kvinnodagen! Oförsonlig kamp mot sexism, kapitalism och fascism!”

Vi hade hjälpt till att ta initiativ till de antikapitalistiska blocken. I Stockholm skedde det genom den allians av vänstergrupper som ingår i Rött Forum. I Göteborg genom kampanjgruppen Feministiskt Initiativ. Under 8 mars hjälpte vi till att organisera och upprätthålla blocken. I Stockholm deltog cirka hundra personer i blocket som var fyllt med banderoller och fanor. Vi höll igång slagorden och den goda stämningen genom hela demonstrationen. Blocket var effektivt organiserat med en frontbanderoll som det stod ”antikapitalistisk feminism” på. På frontens högra sida hade vi en banderoll för rätten till heltidsjobb – en viktig fråga för arbetarkvinnor i Sverige. På frontens vänstra sida fanns Arbetarmakts banderoll med ovanstående citat av Rosa Luxemburg på. Efter kom ett stort antal banderoller i tät följd i händerna på kamrater från Socialistiska Partiet, Rättvisepartiet Socialisterna, iranska kamrater och latinamerikanska kamrater.

I ett längre perspektiv fyllde blocket funktionen att bygga upp en organisation för gemensamt agerande i handling mellan vänsterradikala grupper. Det kommer att vara en viktig faktor framöver inte bara när det gäller kvinnokampen utan på andra områden av kamp också. I Göteborg var blocket mindre men hade å andra sidan en första klassens banderoll som det stod ”Gör 8 mars revolutionär igen”. Bakom den samlades ett tiotal personer.

I Stockholm bidrog vi från Arbetarmakt till att radikalisera innehållet på 8 mars genom att hänga ner en banderoll från en bro ovanför demonstrationen. Genom banderollens text, ”Revolutionär kamp för kvinnofrigörelse”, markerade vi mot de liberala, reformistiska och postmoderna feministerna som påstår att frigörelse kan nås genom att begränsa sig till olika sorters reformer (språkliga, politiska, ekonomiska) inom systemet. Nu måste vi se till att alla dagar blir kampdagar för det vi pratade om på 8 mars!

Läs vårt flygblad här

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *