Labour måste stoppa Brexit!

Storbritanniens arbetare kan tryggt räkna med att den här mannen inte kommer att företräda deras intressen

Kampen om hur Storbritannien ska lämna Europeiska unionen har nu rasat i flera år. Konflikterna mellan de som vill vara kvar och de som vill lämna har blivit allt hetsigare sedan folkomröstningen för tre år sedan. Trots att delar av den brittiska vänstern engagerade sig för Brexit med vänsterförtecken, den så kallade Lexit, har det för varje dag blivit allt tydligare att Brexit är ett nationalistiskt högerprojekt. Den senaste tidens turbulens i parlamentet pekar dessutom på att den nuvarande ledningen för Torypartiet, med Boris Johnson i spetsen, tillsammans med Nigel Farages Brexitparti, helst ser en Brexit utan avtal. Vänsterdebattören George Monbiot varnade nyligen i Guardian för att de som satsar på en Brexit utan avtal avsiktligt vill skapa kaos för att driva igenom nyliberala åtgärder. Storföretag från USA kan komma att ta över det nationella hälsosystemet NHS och ännu fler privatiseringar på olika områden.

Även i Sverige har delar av vänstern hoppats på att Storbritanniens utträde ur EU skulle kunna få andra förtecken. I den brittiska vänstern är det överlevande stalinister kring Morning Star och andra som Socialist Workers Party och Socialist Party som har kvar illusionen att det finns något progressivt i Brexit och att det kan bli ett vänsterprojekt. Vi och våra brittiska kamrater, som samlas runt Red Flag inom Labourpartiet, har redan från början varnat för att Brexit skulle bli en scen för de mest reaktionära skikten i det brittiska samhället. Så blev också fallet med ökad rasistisk hets i tabloidpressen och överfall på arbetare från andra EU-länder. Svenskar och andra EU-medborgare som vistats åtskilliga år i Storbritannien har fått uppleva hur grannar och andra undrar när de ska ge sig iväg. Det är särskilt arbetare från Polen och andra länder som tillhörde östblocket som utsatts för våld och rasistiska påhopp. Hela det gamla brittiska imperiets mest reaktionära och rasistiska krafter har bubblat upp till ytan.

Vi motsätter oss Brexit, men det innebär inte att vi ser EU som en progressiv kraft. Ett utträde kommer dock utan tvivel att få reaktionära konsekvenser. Den brittiska regeringen varnar redan nu för brist på medicin och livsmedel. Man varnar även för upplopp och protester. Förutom de ekonomiska konsekvenserna i form av arbetslöshet kommer brittiska arbetare att drabbas av sämre förhållanden på jobbet. Den brittiska lagstiftningen är underlägsen EU:s när det gäller arbetsmarknaden. Vi är dessutom för arbetskraftens fria rörlighet och Brexit kommer att leda till att hundratusentals och kanske miljoner arbetare från EU kommer att förlora sina jobb och kastas ut ur landet.

När underhuset nyligen tog kontroll över dagordningen och mot regeringens vilja drev igenom en lag som förbjuder Brexit utan avtal, svarade Boris Johnson med att genom drottningen suspendera parlamentet under fem veckor. Med den kuppen kan han förhindra att parlamentet debatterar frågan och undvika krav på att regeringen redovisar vad den gör. En skotsk domstol har kommit fram till att suspensionen är olagligt, vilket fått några ledamöter från Labour att trotsa stängningen och ändå befinna sig i parlamentet.

Suspensionen av parlamentet för att hindra det från att stoppa ett utträder utan avtal var ett slags bonapartistisk kupp genom vilken statens exekutiv, dvs. regeringen, hävde sig upp över de demokratiskt valda representanterna i parlamentet. Det säger en del om den oskrivna brittiska konstitutionen, dess mäktiga odemokratiska inslag, som kan användas mot en regering ledd av Jeremy Corbyn. Boris Johnson är inte vald av det brittiska folket. Han valdes av 90 000 medlemmar i Torypartiet. Det är regenten, i det här fallet drottning Elizabeth, som hade makten att godkänna Johnsons önskan att suspendera parlamentet. Den brittiska monarkin är inte helt tandlös utan kan i nationella kriser ställa sig över konstitutionens demokratiska element.

Johnson har till och med hotat att strunta i parlamentets beslut att be EU om att skjuta upp utträdet. Hans nuvarande mål tycks vara att satsa på nyval den 14 oktober. Det valet räknar han med att vinna och därefter genomföra utträdet den 31 oktober. Han vill hellre ”dö i ett dike” än skjuta upp Brexit. Corbyn och Labour valde – helt riktigt – att rösta mot upplösning av parlamentet och nyval så länge som 31 oktober hänger som ett damoklessvärd över en valkampanj. Det hela var ett försök från Johnsons rådgivare Cummings att driva en valkampanj som en bonapartistisk folkomröstning: ”folket mot parlamentet”.

Corbyn erbjöd sig att leda en tillfällig regering som bad EU om förlängning till 31 januari nästa år, men fick inte tillräckligt stöd för det i parlamentet. När parlamentet åter samlas måste Labour ställa misstroendevotum mot Johnsons regering med målet att ta över regeringsmakten med Corbyn som premiärminister. En sådan regering kan då be EU om förlängning och ordna ett val till parlamentet som följs av en folkomröstning om uppgörelsen med EU. Labour måste avvisa alla tankar på en kompromiss och en principlös allians eller koalitionsregering med vare sig liberaldemokraterna eller Torypolitiker som är mot Brexit. Fasthållande vid principer är den enda realistiska politiken i den nuvarande situationen.

Under tiden måste både Labour och brittiska LO (TUC) sätta hela sin tyngd bakom massprotester över hela landet ända tills Johnson avgår. Det innebär ockupationer, blockader och strejker. Om det inte går att avsätta Johnson genom parlamentet eller ett nyval måste TUC vara beredda att uppmana till en generalstrejk för att få bort honom. Protesterna på gator och torg måste samordnas genom kommittéer som består av delegater från facken, Labour och den bredare rörelsen.

Labour måste också göra sig av med all tveksamhet när det gäller Brexit. Det bör ske genom ett radikalt manifest som verkligen levererar ”för de många, inte de få”, vilket har blivit Corbyns mantra. Partiet måste deklarera att man är helt och fullt mot Brexit och att man är för fri rörlighet och försvara rätten för arbetare och studenter från kontinenten att arbeta och studera i Storbritannien. Deportationer måste stoppas och centra för förvaring av dem som ska utvisas måste stängas.

En regering under ledning av Corbyn måste inleda en offensiv mot den internationella kapitalismens institutioner utifrån en styrkeposition. Det måste inkludera en kamp i hela Europa, med bas i internationella socialforum, mot nedskärningar och EU:s nyliberala fördrag och mot den allt starkare rasistiska högern. Kampen måste föras i solidaritet med Europas arbetarrörelser: ”Mot kapitalets Europa! För Europas förenade socialistiska stater!”

Löftena från Tories om miljarder till utbildning och sjukvård (NHS) måste fördömas och avslöjas som cyniska mutor för att driva igenom ett utträde utan avtal. Labour måste överge sina utgiftstak och utlova stora investeringar i bostäder, offentlig service och miljö. Det ska finansieras genom beskattning och expropriering av de rika, inte genom lån på aktiemarknader eller tryckning av nya pengar. Det måste också ingå som en del i en demokratiskt kontrollerad produktionsplan.

Boris Johnsons kupp mot parlamentet har uppenbarat den brittiska konstitutionens odemokratiska karaktär. En Labourregering måste avskaffa den lag som reglerar parlamentet och sammankalla en konstituerande församling med en rösträttsålder från 16 år. De reaktionära, feodala kvarlevor som manifesteras i monarkin måste bort, liksom överhuset. Labour måste också stöda det skotska parlamentets rätt att hålla en folkomröstning om självständighet.

POM

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *