Marxismen och den nationella frågan
Inställningen till nationellt förtryck har varit en vattendelare inom arbetarrörelsen i stort såväl som bland revolutionärer under hela 1900-talet. På gränsen till tusenårsskiftet har Jugoslavien, Rwanda, Nordirland och liknande fall av xenofobi och förgörande nationella konflikter visat att detta fortfarande är ett område där socialister inte har råd med att misslyckas att ge en kampledning. Eduardo Montero skriver om detta, marxismens politik mot nationellt förtryck och för arbetarinternationalism. Ursprungligen publicerad i Marxistiskt Perspektiv nr 3, hösten 1997. facebook ... ⇒
Vad gick snett i Östeuropa?
VPKs förhoppning att de ”socialistiska länderna” skulle kunna reformera sig själva i demokratisk riktning bröt samman 1989. Många ledande vänsterpartister har därefter inte bara gjort upp med stalinismen utan också med marxismens grundidéer. Ursprungligen publicerad i Marxistiskt Perspektiv nr 1, våren 1997. facebook twitter ... ⇒
Leo Trotskij Sovjetunionens klasskaraktär
Oktober 1933 Hur frågan ställs Brytningen med Kommunistiska Internationalen och inriktningen på den nya internationalen har på nytt ställt frågan om Sovjetunionens sociala karaktär. Utgör inte Kommunistiska Internationalens sammanbrott också på samma gång sammanbrottet för den stat som framträdde ur Oktoberrevolutionen? I båda fallen handlar det faktiskt om en och samma härskande organisation: den stalinistiska apparaten. Den har tillämpat identiska metoder både i Sovjetunionen och på den internationella arenan. Vi marxister har aldrig omhuldat brandleriternas dubbla bokföringssystem, enligt vilket stalinisternas politik i Sovjetunionen är oantastlig men katastrofal utanför Sovjetunionens gränser. (1) Det är vår övertygelse att den är lika ... ⇒
Följ Arbetarmakt på Twitter:
Arbetarmakt på facebook
Vi deltar aktivt i debatterna på internetforumet sociallism.nu