Ledare: Fjärde numret av Marxistiskt Perspektiv

Det här numret av Marxistiskt Perspektiv (MP) är det tredje som har kommit ut i år.Vi hoppas att kunna komma ut med ytterligare ett till årsskiftet, och därmed komma ut med fyra nummer 1997 som vi har föresatt oss att göra.

Ursprungligen publicerad i Marxistiskt Perspektiv nr 3, hösten 1997.

De synpunkter vi har fått om de nummer som hittills kommit ut har inte varit entydiga. En del har tyckt att MP är ”tråkig” och att den är för ”abstrakt” och ”teoretisk”. Andra har däremot berömt tidskriften och menat att den ”håller hög nivå” och att den är ”innehållsrik”. De flesta som har läst MP verkar dock ha åsikter om den, vilket ju i sig är positivt.

Självklart beror åsikter om en tidskrift mycket på vad man förväntar sig av den, och vi måste ändå till vårt försvar säga att MP från början försökt ha en mer teoretisk inriktning, och därför kanske bara är intressant för en mindre krets vänstermänniskor.

Vi välkomnar gärna fler synpunkter, både positiva och negativa, om de olika artiklarna. Förhoppningsvis kan dessa också hjälpa oss att göra en bättre tidning. Vi välkomnar också debattinlägg och insändare.

I förra numret annonserade vi ut att nästa nummer skulle innehålla artiklar om svart nationalism och patriarkatet. Detta löfte har vi inte lyckats hålla, och vi ber om ursäkt för det. Istället kommer dessa teman att tas upp i nästa nummer. Att säga att man ska göra någonting och sedan inte göra det är en dålig vana, och vår ambition måste förstås vara att inte ådra oss en sådan.

Artiklar i detta nummer
Efter ledaren följer en avsiktsdeklaration mellan Marxistisk Vänster (MV) och Arbetarmakt – svensk sektion av FRKI (Förbundet för en Revolutionär Kommunistisk International) – som har inlett intensiva diskussioner för att undersöka möjligheten av en fusion mellan våra två grupper. Även om MV är en obetydlig vänstergrupp har vi ändå känt oss tvungna att öppet redovisa dessa diskussioner, inte minst för att vi har fått många frågor om våra relationer med Arbetarmakt. Därefter följer en artikel om trotskistisk omgruppering för att förklara vår allmänna syn i denna fråga.

I två artiklar behandlas anarkismen. De är skrivna av Rodney Edvinsson och utgör en omarbetad och förlängd version av en artikel han skrev i det av Offensiv utgivna magasinet Marxismen Idag nr 5 (1995). Många vänsterungdomar står ju och väger mellan anarkism och marxism, och att klargöra skillnaderna mellan dessa riktningar måste vara viktigt. Tyvärr har det i Sverige inte skrivits särskilt mycket ideologisk kritik av anarkismen från ett marxistiskt perspektiv. Den andra artikeln om anarkismen försöker analysera de mer filosofiska frågeställningarna, för att komma fram till vad som ligger till grund för anarkisternas argument.

I nästa artikel klargör Viktor Samuelsson MV:s syn när det gäller anti-fascistisk strategi. Det här är ju en pågående diskussion inom vänstern. Är det rätt att använda våld mot fascisterna, och i så fall om ja under vilka omständigheter? Kan man förlita sig på polisen och den borgerliga staten? Bör antifascismen försöka samla ”alla goda krafter” eller bara vänstern och arbetarrörelsen? Detta är centrala frågor, men om dessa finns mycket delade meningar. De två motpolerna utgörs av reformister, som mest vill förlita sig på den borgerliga staten, samt militanta anarkister, som oftast lägger betoningen på individualistiska aktioner och som sällan ser behovet av att samla några större massor. En marxistisk strategi skulle här behöva kombinera både en militant, icke-pacifistisk inriktning, en vägran att förlita sig på polisen för att ta itu med fascisterna, med en betoning på behovet av att samla den bredare arbetarrörelsen i den antifascistiska kampen.

I en artikeln behandlar Eduardo Montero den nationella frågan. MV har sitt ursprung i en splittring 1996 från Arbetarförbundet Offensiv, och sedan dess har vi ändrat en del av våra tidigare ståndpunkter just framför allt i den nationella frågan. Bl a menar vi att socialister bör ge kritiskt stöd till IRA. Själva Jugoslavien-konflikten tas dock inte upp, bl a på grund av att vi inom MV inte har diskuterat denna fråga tillräckligt mycket. När det gäller Palestina-konflikten är de synpunkter som läggs fram i artikeln författarens egna, MV har inte tagit någon officiellt ståndpunkt (bl a för att det finns delade meningar om denna fråga inom MV).

I den sista artikeln skriver Viktor Samuelsson om Che Guevara. I höst är det 30 år sedan Che blev mördad av den bolivianska militären. Artikeln försöker ge en balanserad syn av vad han stod för, men tar också upp en kritik av gerillastrategin, som Che själv tillämpade.