Also available in English, see below.
Våra tankar och solidaritet går till de oskyldiga människor som dödats och skadats i Stockholm i dag, till deras familjer och vänner, och till alla de arbetare som på olika hedervärda sätt understödjer de drabbade. I skrivande stund är motiv och gärningsmän bakom dådet ännu okända. I spillrorna efter lastbilens framfart låg oskyldiga stockholmare, och dådet har ingjutit oro, skräck och utsatt massor av vanliga människor här för traumatiska upplevelser. Tillvägagångssättet och de uppgifter som framkommit om omständigheterna pekar på att det var en terrorhandling, som, med tanke på tidigare liknande dåd, kanske har islamistisk inriktning.
Om det visar sig vara så bekräftar det helt och hållet islamismens och jihadismens reaktionära och fascistiska karaktär. Denna politiska strömning kämpar för att upphöja barbariet till politiskt system och de badar i oskyldiga människors blod för att nå det målet. Dådet i Stockholm fredagen den 7 april 2017 är oerhört tragiskt, men inte unikt. Vi känner tyvärr igen mönstret från andra europeiska storstäder, liksom från Irak, Syrien och många andra områden.
Där har salafistiska och takfiristiska grupper om och om igen attackerat marknadsplatser och köbildningar med vanliga arbetande människor och slaktat dem i hundratals. I Irak lyckades de till slut provocera fram ett inbördeskrig, när shimuslimska grupper började attacker civila sunnimuslimer som svar på terroristernas provokationer. Islamisternas terror i Europa är tänkt att följa samma logik. De vill öka hetsen mot muslimer både från statsmakten men ännu mer från folket. De högerextrema grupperna hjälper villigt till, genom att hetsa mot muslimer i allmänhet och öka splittringen mellan olika skikt av arbetarklassen.
Internationella kommunister måste stå emot den reaktionära våg som oundvikligen kommer att följa om detta visar sig vara ett islamistiskt attentat. Vi måste solidarisera oss med massan av muslimska arbetare som inte har något med terrorismen att göra. I tider av kaos ser reaktionen sin chans och det måste vi vara beredda på. Vi måste avslöja skenlösningar som går ut på att inskränka det demokratiska utrymmet i samhället eller att utöka den borgerliga statens budget för övervakning eller repression. Vi måste bemöta extremhögerns lögner och kanske även deras attacker. Vi måste försvara solidariteten med flyktingar och förföljda. Dessutom gäller det att leverera marxistiska politiska och historiska förklaringar till var islamismen kommer ifrån och hur den ska bekämpas.
Det vore förenklat och felaktigt att påstå att islamismen är en revolt mot imperialismen. Den måste i första hand förstås som en metod för maktägande och privilegierade grupper att helt och hållet monopolisera sin makt i samhället genom att trycka ner arbetarklassen, kvinnorna och ungdomen. Islamismen beskrivs bäst som en fascistisk rörelse med religiösa förtecken. Men de imperialistiska staternas utsugning och aggressioner mot den muslimska världen har förstås försett islamisterna med en möjlighet att blanda bort korten och framställa sig som antiimperialister.
Vänstern måste vrida antiimperialismen ur händerna på islamisterna genom att själva vara kämpande och konsekventa antiimperialister. Det duger inte att öppet eller dolt placera förhoppningar på att imperialistmakterna ska lösa problem i till exempel Mellanöstern. Militära kampanjer från USA kan inte lösa problemet med Assad lika lite som de löste problemen med talibanerna eller Saddam Hussein. Rysk imperialism kan inte lösa problemet med jihadister i Syrien lika lite som Sovjetunionen löste det problemet genom stormaktskrig i Afghanistan på 1980-talet. Vägen framåt ligger hos arbetarklassen, socialismen och de demokratiska krafterna i Irak och Syrien – och världen.
Nu, bättre sent än aldrig, är det också hög tid att städa ut identitetspolitiken ur vänstern och arbetarrörelsen. Den har slagit blå dunster i ögonen på vänstern och skapat en oförmåga att konfrontera de miljöer som ursäktar och till och med härbärgerar terroristiska islamistiska grupper. Vänstern kan inte ha som samhällsförändrande strategi att separera och bevara traditionella identiteter. Det är att bidra tilll att skapa kulturellt slutna miljöer där islamisterna kan simma som fiskar i vattnet. Istället för att ge islamisterna egna zoner måste vänstern börja mobilisera aktivt mot dem, vilket förstås borde ha gjorts för länge sen.
Dagens attack måste, oavsett vilka som visar sig ligga bakom den, fördömas. Och vi måste vara på vår vakt mot alla de som, medan de allvarligt skadade fortfarande kämpar för sina liv, söker profitera på den för att föra fram sin reaktionära agenda. Men vägen framåt går inte genom enighet med våra förtryckare, religiösa eller kapitalistiska sådana, eller genom att skönmåla den repressiva statliga apparat som, oavsett de viktiga insatserna i den akuta situationen, inte någonsin kan vara en lösning på den avskyvärda terrorismen. Vår väg är enighet bland de förtryckta, mot religiös fundamentalism, fascism, imperialism och kapitalism. Ett första tecken på sådan solidaritet och styrka ser vi i hur stockholmare öppnat sina hem för varandra och enas i sorg och beslutsamhet mot terrorismen. Nu höjer vi blicken för en ny framtid, bortom terrorism och barbari.
Arbetarmakts arbetsutskott
* * *
Condemn the terror attacks in Stockholm:
fight terrorism and imperialism
Our thoughts and our solidarity are with the innocent people killed and injured in Stockholm today, to their family and friends, and to all the workers courageously assisting those affected. The motive and culprit(s) behind the attack is as of yet still unknown. Left in the rubble after the truck’s rampage were innocent locals, and the attack has instilled anxiety, fear, and put many ordinary people here through traumatic experiences. The circumstances and other surrounding facts known right now indicates that this was an act of terror, which, given previous similar acts, may have had an Islamist orientation of the jihadi type.
If that is the case, it fully confirms the reactionary and fascist character of the jihadi form of Islamism. It is a political current that struggles to impose barbarism on the entire political system, and they bathe in the blood of the innocent to reach that goal. The attacks in Stockholm on Friday, April 7, 2017 were extremely tragic, but not unique. Sadly, it fits with the pattern from other major European cities, as well as from Iraq, Syria and many other areas.
In the Middle East, takfiri and jihadi groups have time and again attacked market places and queues made up of ordinary workers, and slaughtered them by the hundreds. In Iraq, they finally managed to provoke a civil war, as Shia Muslim groups started attacking civilian Sunni Muslims in response to terrorist provocations. The Islamist terror in Europe is supposed to follow the same logic. They want the authorities and, even more so, people in general to ramp up Islamophobia. Right-wing extremists are happy to help, by attacking Muslims in general and increasing the divisions between different layers of the working class.
International communists need to resist the reactionary wave that inevitably will follow if this turns out to be an jihadist attack. We must show our solidarity with the mass of Muslim workers who have nothing to do with terrorism. Reactionary forces step up in times of terror, and we need to be prepared for that. We need to oppose false solutions aimed at restricting our democratic rights or to increase the bourgeois state budget for surveillance or repression. We need to answer the lies of the extreme right, and possibly even their attacks. We need to defend our solidarity with refugees and the oppressed. We also need to offer Marxist political and historical explanations to where Islamism and jihadism comes from and how we can fight it.
It would be an erroneous simplification to brand Islamism as a rebellion against imperialism. First and foremost, it must be regarded as a method of powerful and privileged groups to fully monopolise their position in society by oppressing the working class, women and youth. Some forms of Islamism is even best described as fascist movements of a religious character. But imperialist exploitation and aggressions against the Muslim world has, of course provided these groups with a possibility to confuse the question and pose as anti-imperialists.
The left needs to take anti-imperialism from the hands of Islamists and jihadists by ourselves being the most militant and consistent anti-imperialists. Hoping for imperialist powers to solve the problems of, for example, the Middle East, will not do. No less can U.S. military campaigns solve the problem of the Assad regime, than their similar campaigns solved the problems of the Taliban or Saddam Hussein. Russian imperialism cannot solve the problems with Islamists in Syria, just as the Soviet Union wasn’t able to solve that problem in the war in Afghanistan in the 1980s. The way forward is with the working class, socialism and the democratic forces of Iraq and Syria – and in the world.
It is now, better late than never, about time to clear identity politics out of the left and the workers’ movement. It has deluded the left and lead to an inability to confront milieus that apologise for and even defend terrorist, Islamist groups. The progressive strategy of the left cannot be one to separate and preserve traditional identities. That would only serve to strengthen culturally closed spaces where Islamism will thrive. Instead of giving the Islamists spaces of their own, the left needs to mobilise actively against them, something that should have been done a long time ago.
No matter who the culprits are, the attacks in Stockholm today needs to be condemned. And we need to be on guard against anyone who, while the seriously injured are still fighting for their lives, try to profit on the attacks to advance their reactionary agenda. But the way forward is not through unity with our oppressors, whether religious or capitalist, or through whitewashing the repressive state apparatus that, despite important actions during the emergency, can’t ever be a solution to the atrociousness of terrorism. Our way forward is through unity among the oppressed, against religious fundamentalism, fascism, imperialism and capitalism. We saw the beginnings of that in the solidarity and strength shown as the people of Stockholm opened their homes and places of work to each other, and as people united in grief and in their determination against terrorism. It’s time to move forward to a new future, one beyond terrorism and barbarism.
Arbetarmakt
Swedish section of the League for the Fifth International