Bakom pendeltågskaoset

Foto: Alex van Herwijnen (CC BY-NC-SA 2.0)

Privatiseringar, girighet och byråkratisk inkompetens ligger bakom pendelkaoset – det är dags att sätta stopp nu

Situationen inom pendeltågstrafiken i Stockholm har länge varit under all kritik. Kollektivtrafiken borde vara ett väl fungerande system för en klimatvänlig infrastruktur i invånarnas tjänst. I stället ser vi haveri efter haveri med förseningar och inställda tåg. Att detta ställer till stora problem för individen är självklart och frustrationen är stor bland Stockholms pendeltågsresenärer. Men det är dessutom klimatfientligt, eftersom det riskerar att öka biltrafiken och därmed utsläppen, och alla utom vetenskapsförnekare och konspirationsteoretiker vet att utsläppen behöver minskas.

Orsakerna till pendeltågskaoset är inget mysterium. Det beror på en kombination av orsaker som i sista hand kan spåras tillbaka till politiska och byråkratiska beslut som tagits. Ur ett omedelbart perspektiv beror kaoset framför allt på personalbrist, signalfel, växelfel, olyckor och obehöriga på spårområdet. Obehöriga på spårområdet är svårt att helt gardera sig emot och detta problem ensamt skulle inte räcka för att skapa dagens usla läge för pendeltågstrafiken.

Beslutet om tågvärdarna bidrog till kaoset
Den så kallade personalbristen, däremot, beror på politiska beslut och borde inte kallas för ”personalbrist”, då den egentligen handlar om berättigat missnöje bland pendeltågsförarna mot beslutet om att avskaffa tågvärdarna.

Regionstyret i Stockholm beslutade under våren 2023 att avskaffa de tågvärdar som följer med tågen och som sitter i vagn nummer två. Tågvärdarna fyller en uppenbar säkerhetsfunktion för både förare och trafikanter i samband med allt från olyckor till hotfulla situationer. Dessutom garanterar de tillgängligheten för funktionshindrade som behöver komma ombord på tågen och som minst har samma rätt till kollektivtrafik som alla andra. Mobila enheter som det ska ringas efter kan inte jämföras med att ha en extra person på varje tåg utöver föraren.

Regionstyrets oresonlighet på den här punkten tvingade pendeltågsförarna att utföra protestaktioner som ledde till inställda och försenade tåg. Först skedde det i form av maskningsaktioner och sedan den vilda strejken. Detta ledde till ett rekordstort antal inställda avgångar och bidrog så klart starkt till den redan kaosartade situationen. Ansvaret för detta låg enbart hos de ansvariga politikerna. De strejkande pendeltågsförarna gjorde vad de kunde för att skydda resenärerna mot en allvarlig försämring när de gäller säkerheten.

Privatisering och vanskötsel bakom pendelkaoset
Kaosartade problem inom pendeltågstrafiken har hur som helst en betydligt längre historia bakåt än till turerna runt tågvärdarna. Den ursprungliga synden är privatiseringen av järnvägsnätet 2009. När det statliga monopolet avskaffades blev det fritt fram för olika bolag att bedriva tågtrafik, i praktiken den entreprenör som kunde vinna en upphandling. Det här innebär att långsiktighet, förebyggande åtgärder och centralt samlad helhetskunskap har fått ge vika till förmån för motsatserna; reaktiva åtgärder i efterhand, centrala myndigheter med dåliga kunskaper på grund av sin frikoppling från den praktiska verksamheten.

Trafikverket, den myndighet som är högst ansvarig för järnvägsnätet, har utsatts för två granskningar som båda gett myndigheten svidande kritik. 2015 gick slog internrevisionen på Trafikverket fast att myndigheten inte klarar centrala delar av sitt uppdrag på grund av vad som måste sammanfattas som byråkratisk misskötsel. Det saknades både genomtänkta underhållsplaner och reservdelsplaner. I rapporten står bland annat:

Granskningen visar på brister gällande styrning, planering, prioritering och uppföljning av underhållsåtgärder. Fastställda arbetssätt saknas för att identifiera det samlade underhållsbehovet i anläggningsmassan samt att prioritera mellan underhållsåtgärder. Det finns ingen sammanhållen underhållsplan som speglar de prioriterade underhållsåtgärderna för Trafikverket.¹

2020 upprepade Riksrevisionen kritiken.² På fem år hade inga förbättringar gjorts inom en myndighet som uppenbart inte alls klarade av sitt uppdrag, och här måste vi komma ihåg att det handlar om ett uppdrag med stor betydelse för hundratusentals människors säkerhet och möjlighet att fungera i samhället.

När vi känner till att underhållet av järnvägsnätet har extremt stora brister i Sverige blir problemen med ständiga el-, växel-, vagn- och spårfel inte längre ett mysterium, utan snarare helt logiska.

Privatiseringen innebar också att bolag som MTR kunde komma in och börja köra tågen och det har verkligen inte varit lyckat. Just MTR har skött sig så dåligt att de inte fick sitt kontrakt förlängt.³ Redan 2017 var det från regionens sida tal om att MTR inte klarade sitt uppdrag.⁴ Problemen har alltså varit kända länge och i princip alla pendeltågsresenärer kan skriva under på att de finns. 2017 kom det fram att MTR inte hade åtgärdat hundratals inrapporterade tågfel på grund av ett icke-fungerande datasystem.

Med en central myndighet som inte klarar de mest grundläggande uppgifterna inom sitt uppdragsområde och med entreprenörer som inte lagar tågen är det inte konstigt att vi genomlever perioder med pendeltågskaos.

Den stora frågan nu är: vad gör vi åt det? Att få bort MTR är ingen grundläggande lösning, även om vi välkomnar att de får gå. Men i slutändan är de bara ett symtom på sjukdomen. Det som måste till är att hela avregleringen avskaffas och kollektivtrafik blir en samhällsinrättning för invånarnas bästa, inte en kassako för multinationella bolag. För att det ska kunna ske krävs ett massivt tryck underifrån på makthavarna. Vi måste bygga en folklig proteströrelse mot privatiseringar och kortsiktiga vinstintressen – och för ett samhälle där befolkningens behov är i centrum.

Peter Larsson

Läs mer:
Fackförbundet Sekos rapport Privatiserat järnvägsunderhåll – en undersökning om erfarenheter och konsekvenser i Sverige och andra länder.

¹ Så uselt styrs underhållet av de svenska järnvägarna, Ny Teknik, 2015-03-25
² Skenande kostnader för järnvägsunderhåll – Trafikverkets kontroll brister enligt ny rapport, SVT, 2020-10-13
³ Larmet: Hundratals tågfel har inte fixats, Expressen, 2017-01-23