
Foto på förstasidan: Johanna Malm / Verbal förlag
Gaza: Att spränga ett ghetto, Verbal förlag, 2024
Alltsedan Israels barbariska anfall på Gaza började 7 oktober 2023 har vi hört otaliga och ofta bisarra försök att försvara de otaliga krigsbrotten och massakrerna. Vore det inte praktiskt med en kort bok som går igenom Israels medvetna massakrer på civila i Gaza, systematiska attacker på sjukhus, på journalister, på öppet rasistiska rättfärdiganden av dödandet från medlemmar av Israels regering och parlament, och hur detta bara är den senaste länken i en kedja av ständigt förtryck och övervåld mot palestinier, alltsedan Israel grundades? Sådan tur, då, att Shora Esmailian har skrivit just en sådan bok.
På 150 sidor går hon igenom igenom dessa saker och mer, och visar tydligt att ingenting började 7 oktober. Exempelvis hade våldet från Israels mest extremistiska ockupanter på Västbanken – de så kallade bosättarna – ökat. Under 2023 – före 7 oktober – var de uppe i, i snitt, tre våldsamma attacker på palestinier om dagen. Och Gazas invånare har under den snart 20-åriga blockaden systematiskt förvägrats det de behöver för ett drägligt liv. Dessutom har 35 % av Gazas jordbruksmark medvetet ödelagts, och brunnar och växthus har förstörts. Enligt till exempel Oxfam har Israel systematiskt använt vatten som ett vapen mot palestinierna i Gaza. Våren 2024 var enligt Världsbanken 80 % av Gazas infrastruktur helt eller delvis förstörd. Dessutom har det redan tidigare varit väldigt svårt att bygga upp de hus och annat som Israel med jämna mellanrum bombar sönder när blockaden sedan 2008 har innefattat cement. Sedan tillkommer förstås att Gaza, genom Israels avsiktliga politik, är absurt överbefolkat med 2,3 miljoner invånare – varav de allra flesta nu på flykt, men utan att kunna fly därifrån – på den lilla, 365 kvadratkilometer stora remsan.
Till detta ska givetvis läggas Israels skoningslösa bombningar sedan oktober 2023, barn som skjuts av krypskyttar och medvetna massakrer på civila. För att bara ta ett exempel rapporterade CNN 29 februari 2024 att israeliska styrkor sköt rakt in i en folkmassa som samlats vid lastbilar med förnödenheter, med 118 döda som följd.
Resultatet blir, som den ansedda medicinska tidningen The Lancet sommaren 2024 uppskattade, att 186 000 palestinier i Gaza hade dött till följd av Israels angrepp. Unrwa bedömde vid samma tid att mer än 50 000 barn behövde behandling för akut undernäring. Observera att siffrorna är åtskilliga månader gamla – som alla förstår har åtskilliga dött sedan dess – men jag håller mig här till uppgifterna i Esmailians bok.
Inget av detta kan förklaras som oavsiktliga resultat från Israels håll. Såväl Netanyahu som flera av hans ministrar har tydligt sagt att humanitär hjälp och mat inte ska nå Gaza. Finansministern Bezalel Smotrich sa uttryckligen att det kan vara rättvist och moraliskt att svälta två miljoner Gazabor.
Och det är givetvis inte bara Gaza som drabbas. Sedan oktober 2023 har israeliska soldater och bosättare dödat minst 692 palestinier, varav 159 barn, på Västbanken. Det är också väl belagt att palestinier i israeliska fängelser har utsatts för massvåldtäkter och tortyr. Vissa har till och med torterats till döds.
Jag skulle kunna fortsätta med exempel från boken, men dessa får räcka. De visar tydligt att det är fullständigt nonsens att påstå att det Israel gör bedöms mycket hårdare av vänstern än när andra regimer gör det (ofta med åtföljande påståenden eller antydningar om att detta är på grund av antisemitism). Istället finns det ingen annan regim som skulle kunna göra allt detta och ändå behålla samma materiella, politiska och moraliska stöd från de styrande i Västvärlden.
Inte heller är detta någon ny utveckling. Visserligen har den israeliska politiken vridits kraftigt åt höger på senare år, och religiösa fundamentalister och arabhatande högerextremister har fått en allt större roll – för närvarande är de som bekant även representerade i Israels regering. Men Israel grundades trots allt på medveten och planerad etnisk rensning, vilket ledde till att 750 000 palestinier fördrevs. En politik som tydligt har försvarats av de israeliska ledarna, alltsedan landets första premiärminister Daniel Ben-Gurion. Och palestinier har sedan dess varit andra klassens medborgare i Israel – såvida de inte bor i de ockuperade områdena, då de inte får vara medborgare alls. Det är just därför vi är motståndare till staten Israel – förutom folkmordskriget mot Gaza och den brutala ockupationen av Västbanken är det inte en stat med lika rättigheter för alla. Diskrimineringen av palestinier är systematisk och omfattande, och har så varit från början.
Därför började ingenting 7 oktober 2023. Aktionen den dagen var ett militärt angrepp av ett förtryckt och belägrat folk som har rätt att slå tillbaka, och inte en pogrom, som Israels försvarare ständigt upprepar. Huruvida det var taktiskt och strategiskt klokt är en annan fråga, som Esmailian inte försöker besvara, vilket man kan ha förståelse för. Vi har ju sett vad det har använts som förevändning för – och det är rimligt att tala om en förevändning, liksom den israeliska ledningen under senare år har gripit varje förevändning för att straffa Gaza, och den nuvarande regeringen utan tvekan gärna ville totalrensa Gaza redan tidigare. Samtidigt kan ingen förvänta sig att palestinierna ska utstå allt detta utan att slå tillbaka. Det hade självfallet varit önskvärt att betydligt färre civila hade dött, men de civila offren hindrar inte att det i grunden handlade om en militär attack mot en förtryckande ockupationsmakt. Allt prat om Hamas – som givetvis är politiskt reaktionära och ett hot allt som är progressivt, något de dock har gemensamt med Netanyahus regering, för att inte tala om bosättarna – hindrar inte att Israel i snart 77 år har dödat, sårat, invalidiserat, fängslat, fördrivit och torterat betydligt fler än vad några palestinska krafter har gjort. Det är den israeliska staten, dess regeringar och militär som är den stora förtryckaren i sammanhanget
Därför är Gaza: Att spränga ett getto fortsatt mycket aktuell, trots vapenvilan (som Israel redan har brutit mot flera gånger). Förtrycket fortsätter, och tids nog – vanligtvis blir det förr snarare än senare – lär Israels regering gripa en ny förevändning för att attackera Gaza. Och som bekant har det ju dessutom varit mer öppet prat om att helt fördriva palestinierna från Gaza sedan Trump blandade sig in i leken. Så kampen går vidare!
Tillägg: som vi vet dröjde det inte länge efter att detta skrevs innan Netanyahus regering hittade en förevändning för att fortsätta massmördandet av palestinier i Gaza, så nu är det öppna kriget igång igen.
Jens-Hugo Nyberg