Förstörelsen av sjukvård, skolor, bostäder och mat- och vattentillgång i Gaza är väldokumenterade fakta, och en del av Israels folkmordskrig mot palestinier. Men inget av detta har ministrarna i Tidö-regeringen kunnat erkänna under sin tid vid makten. Regeln vid frågor om Gaza har istället varit att uttrycka sig så intetsägande som möjligt, uppbackat med bekväma osanningar och ren israelisk propaganda. Finns ingen ockupation, inget apartheid, inga folkrättsbrott, inget folkmord — nej, då finns heller ingen anledning att göra något.
Ett år har gått sedan vår protest mot regeringens beslut att, trots ett pågående folkmord i Gaza, neka krigsdrabbade palestinier vård i Sverige. Protesten ägde rum på Gustav Adolfs torg i Stockholm, utanför Utrikesdepartementet, och arrangerades av Nödrop Gaza, ett kampanjnätverk med samma utgångspunkt: regeringen måste ändra sitt beslut — Sverige ska ta emot och behandla palestinska patienter för livsnödvändig vård.
Nödrop Gaza, som Arbetarmakt var med och initierade, startade i december 2024, och kom under våren 2025 att växa till en slagkraftig kampanj med en större grupp drivna och sakkunniga aktivister och allierade nätverk från olika delar av Palestinarörelsen i Stockholm. Kampanjen drev också på för att få fler viktiga aktörer — som sjukhus, fackförbund och, inte minst, de styrande i Region Stockholm (och egentligen alla Sveriges regioner) — att ta ställning och öka påtryckningarna på regeringen.
Nödrop Gazas manifestation utanför Landstingshuset i Stockholm den 25 mars 2025
Nödrop Gazas protest, 29 mars 2025
Vad har hänt sedan protesten? En tillbakablick
Den 25 maj 2025 medverkade Acko Ankarberg Johansson, Sveriges dåvarande sjukvårdsminister, i SVT:s 30 minuter, och sändningen inleddes med dessa ord från programledare Anders Holmberg:
En lång rad organisationer, sjukhus, fackförbund och politiska partier har uppmanat Sverige att erbjuda vård till svårt sjuka och skadade från Gaza. Du har tidigare sagt att du inte utesluter den möjligheten, men än så länge har inga patienter kommit därifrån till Sverige. Varför inte?
Att man ”inte utesluter den möjligheten” låter nästan lite hoppfullt, men efter många vändor med detta vet vi bättre — formuleringen har nämligen varit en populär, överslätande eufemism för regeringens beslut. Samtidigt som regeringen har nekat palestinier medicinsk evakuering till Sverige har både Ankarberg Johansson och nuvarande sjukvårdsminister Elisabeth Lann konsekvent vägrat gå med på den beskrivningen. Med retoriska manövrar som ”Vi prioriterar stöd på plats” och ”Vi har aldrig stängt dörren, vi har hela tiden haft fokus på bästa sättet att ge hjälp till Gazaområdet och civila”, har de försökt illustrera ett scenario där man, visserligen, inte har sagt ja men heller aldrig har sagt nej.
”Vi gör en kontinuerlig bedömning”
”Det är inte det mest effektiva sättet att hjälpa så många som möjligt. Men jag vill upprepa, regeringen utesluter inte att ta emot patienter för vård i Sverige, varken från Gaza eller andra krigsdrabbade områden. Vi gör en kontinuerlig bedömning av situationen, med fokus på hur vi kan hjälpa så många som möjligt, så bra som möjligt”, sa Elisabeth Lann under en interpellationsdebatt om vård av patienter från Gaza:
Det är en stor skillnad på att ta emot patienter från Gaza och att ta emot patienter från Ukraina. Det handlar om praktisk juridik kring dessa patienter. Patienter från Gaza omfattas helt enkelt inte av viseringsfriheten, så det kräver en helt annan pappersexercis att få till de evakueringarna. I Norge, till exempel, tog det fem månader från beslut till att man kunde börja ta emot de första patienterna.
Likadant lät det från utrikesminister Maria Malmer Stenergard i augusti 2025:
I dagsläget är vår analys att vi bättre hjälper fler på plats genom det stöd som vi ger där genom dels olika organisationer på plats i Gaza, men också till andra närliggande länder. Man ska också vara medveten om att personer som kommer från Gaza inte har rätt till viseringsfrihet, vilket var fallet för ukrainare som vi kunde hjälpa med sjukvård. Det gör att det blir ganska stor skillnad rent administrativt och legalt.
Vid tillfället, augusti 2025, beräknade Världshälsoorganisationen, WHO, att minst 10 000 patienter i Gaza var i akut behov av vård som inte kan ges i närområdet.
Från Nödrop Gazas manifestation utanför Landstingshuset i Stockholm den 25 mars 2025, då vi uppvaktade Region Stockholm
Regeringens ihåliga stöd till en sjukvård de varit med och krossat
Sedan oktober 2023 har Tidö-regeringen visat sig villig att gå hur långt som helst för att värna Sveriges diplomatiska relationer med Israel. Att en tidigare regering i Sverige 2014 erkände Palestina som stat har, av den nuvarande, reducerats till en besvärlig olägenhet, i bästa fall, och varit allt annat än en vägledande faktor. Under två och ett halvt år, medan de vevat sitt hjärndöda mantra om hjälp ”på plats”, har vi kunnat följa hur humanitär hjälp, mat och förnödenheter systematiskt har blockerats av Israel vid gränsen, hur en omfattande svält har brett ut sig i Gaza, hur sjukhus efter sjukhus har bombats ner, hur medicinsk utrustning har förstörts i precisionsattacker och hur hjälparbetare och vårdpersonal har utsatts för hot, våld, kidnappningar och regelrätta avrättningar. Bombardemang, sjukhusbränder, amputationer utan bedövning, akuta kejsarsnitt utan bedövning och allvarliga infektioner som utvecklats i brist på medicin och rent vatten — detta är bara några exempel på de fruktansvärda förhållanden patienter i Gaza har fått utstå på den plats där det var meningen att de skulle få vård.
Som vi skrivit om tidigare var det under förra året också flera konvojer som försökte ta sig till Gaza med förnödenheter för att bryta blockaden, men samtliga försök stoppades av israelisk militär, som varje gång kidnappade besättningen på internationellt vatten.
Folkmordet fortsätter — regeringens stöd till Israel består
Med allt detta i åtanke är det gastkramande cyniskt att hävda att Gazas återstående infrastruktur är den som lämpar sig bäst för att hjälpa flest. Ett år efter vår protest är alltså situationen likadan, eller värre, i Gaza. Till det kommer så klart det fortsatta dagliga, urskillningslösa våldet mot palestinier på Västbanken, liksom nu invasionen av Libanon och angreppen på Iran. Nya vårdbehov uppstår varje dag i spåren efter den israeliska stat den svenska regeringen gör allt för att slippa kritisera.
Vi kan konstatera att oviljan att vårda patienter från Gaza kan spåras tillbaka till regeringens politiska stöd till Israel. Anledningen till att man däremot tar emot patienter från Ukraina har förstås att göra med det politiska stödet till Ukrainas regering. Pratet om formella regler är bortförklaringar. Det handlar om vilja, och det har blivit synligt för många att så är fallet.
Kampen fortsätter
Det här bekräftar hur viktig vår kampanj, liksom många andra liknande initiativ, var. Sedan protesten har vi fortsatt kampen mot folkmordet, bland annat med den lyckade protest vi genomförde i Flen tillsammans med kamrater i Solidaritet och Palestinakommittén Folke Bernadotte. I dag fortsätter oberoende aktivister att trycka på för kravet på vård till patienter från Gaza, och de behöver allt vårt stöd.
Gunilla, sjuksköterska och aktiv i Nödrop Gaza, var en av dem som talade vid protesten utanför UD den 29 mars 2025
Även om oppositionen har varit mer vänligt inställda till kampanjens krav än regeringens kyliga ignorans står det inför höstens val klart att inget av de nuvarande riksdagspartierna finns med oss på gatorna i Palestinarörelsen, som har fortsatt att demonstrera och protestera, trots mediernas och etablissemangets hets. Vår kampanj behövdes, och behövs. Så länge lidandet fortsätter kommer också nödropen skalla:
Alla i Gaza har rätt till vård! Alla i Gaza har rätt till liv!
Corinne
Läs alla rapporter från kampanjen Nödrop Gaza här, och hitta Arbetarmakts texter om och aktivism för Palestina här.