30 november i Norrköping: Urvattnad manifestation, men också ett tillfälle att minnas segerrik kamp!

Den 30 november hölls en manifestation i Hörsalsparken i Norrköping under huvudparollen ”Tillsammans för mångfald”. Arrangörer var Ung Vänster, SSU, Grön Ungdom, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Till att börja med så vill vi berömma alla antirasister som valde att komma på manifestationen. Med det sagt så tycker vi det finns anledning att resa politisk kritik mot arrangörerna.

Den 30 november är Karl XII:s dödsdag och har historiskt varit en högtidsdag för svenska nazister och ett tillfälle för dem att demonstrera. Lyckligtvis har de också mött hårt motstånd. Mest känt är den 30 november 1991 då den högerextrema rörelsen fick sina demonstrationer saboterade i både Lund och i Kungsträdgården i Stockholm.

Varför valde den styrande rödgröna alliansen med tillhörande ungdomsförbund att uppmärksamma 30 november i Norrköping 2011?

 Man kunde hoppas att de skulle göra det som ett sätt att fira den antifascistiska rörelsens segrar, och sprida lärdomarna från dessa segrar. Utöver detta finns det väl ingen anledning att hålla liv i nassarnas högtidsdag?

Manifestationen motiverades med följande text:

Rasismen i Sverige idag är ett utbrett problem, bara det faktum att vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen är i sig ett tecken på att någonting behöver göras.

Många partier och organisationer visar öppet sitt missnöje men missnöje räcker inte. Sveriges antirasister måste bli bättre på att demokratisera kampen för ett jämlikt samhälle. Att göra främlingsfientliga grupper till martyrer gagnar inte någon annan än just de främlingsfientliga grupperna.

Vi vill därför bjuda in till ett fredligt torgmöte för att uppmärksamma den 30:e november, Karl XII:s dödsdag, en dag som fascistiska och nazistiska rörelser länge försökt göra till sin egen högtidsdag och det vill vi inte vara med om.

Det finns anledning att fråga sig vad de menar med denna text. När gjordes främlingsfientliga grupper till martyrer? Och av vilka? Var det i Kungsträdgården 1991, då uppemot 10 000 personer totalt förolämpade de främlingsfientliga grupperna och lyckades åsamka deras rörelse ett nederlag som skulle hålla i åratal?

Givet vad som hänt i stan det senaste året är det inte en helt vild gissning att tro att arrangörerna har haft den senaste tidens protester mot Sverigedemokratisk Ungdom i åtanke.

Den 27 augusti höll SDU ett torgmöte i Norrköping. På initiativ av nätverket Norrköping Mot Rasism, samlades kring 400 personer för att protestera mot mötet, vilket gjorde att SDU inte fick en syl i vädret. Detta var förstås mycket bra, men efteråt tävlade politiker och ledarredaktörer om att fördöma antirasisterna i så hårda ordalag som möjligt. Ledande socialdemokrater kallade de som hade protesterat för bland annat ”patetiska fanatiker” och ”huliganer”. Även Ung Vänster fördömde protesten i en debattartikel i Folkbladet.

Detta principlösa agerande föll inte i så god jord hos många antirasister. Exempelvis kommenterade signaturen ”Lisa” Ung Vänsters debattartikel med följande ord:

Jag var i Hörsalsparken likt många andra och lyssna på många bra tal och sjönsång. Men blir mycket besviken på Ung Vänsters tal. Vad tjänar man på att baktala arrangörerna och oss som valde att gå ner till Tyska Torget för att protestera.
Varför ekar Ung Vänsters antirasistiska kamp så tomt? För att man pratar bara om antirasism och man agerar inte där efter. Tråkigt och sorgligt Ung Vänster att ni inte står upp vad ni påstår göra. Skönt att se att det finns de som faktiskt gör det. Stort tack till Norrköping mot rasism och alla norrköpingsbor som tog sig ner till Tyska torget. Vi låter de aldrig sprida sin skit utan protester.

(Källa: Folkbladets nätupplaga: http://www.folkbladet.se/opinion/insandare/default.aspx?articleid=5757201)

Lisa var inte ensam. Många som hade varit med och protesterat den 27 augusti gav uttryck för samma missnöje. Det är mot bakgrund av detta man kan hitta en av orsakerna till varför Ung Vänster och resten av de rödgröna ungdomsförbunden ville arrangera en manifestation nu på 30 november. Det var helt enkelt ett tillfälle att vinna tillbaka lite antirasistiskt prestige. Att bygga någon rörelse eller diskutera vägen framåt var det ju inte tal om. Norrköping Mot Rasism hade exempelvis inte bjudits in att delta och det blev ingen öppen scen efter de officiella talarna. Mer än något annat var arrangörerna noga med att fördöma handgripligt motstånd till förmån för att ”ta debatt”. Och visst finns det en tid och plats för debatt.

Men segern i Kungsträdgården 1991 mot högerextremisterna kom inte genom att ”ta debatt”. Den kom till genom att tusentals människor valde att stoppa nazisternas demonstrationsväg.

För att åberopa den kämpande traditionen från 1991 års 30 november så valde vi att använda gårdagens arrangemang till att sprida flygblad som uppmanade att åka och demonstrera mot nazisternas demonstration i Stockholm den 10 december.

Hade vi haft en antirasistisk rörelse värd namnet i Norrköping, som inkluderade vänstern och arbetarrörelsen i bred mening, som inkluderade alla kämpande antirasister och invandrarföreningar, skulle vi kunna mobiliserat stort inför 10 december och fylla minst en hel buss. Vi skulle också kunna samla gemensamt motstånd mot statlig rasism, utvisningar och högerpolitik. Det är denna rörelse vi vill vara med och bygga!

Arbetarmakt Norrköping