Marxistisk teori fungerar som vägledning åt revolutionär handling: ”Utan en revolutionär teori, ingen revolutionär rörelse” (Lenin). I den andan lägger vi fram vår studieguide i revolutionär marxism, med länk- och lästips, och förslag på diskussionsfrågor. Studera marxism och kom med i kampen för att tillämpa vad du har lärt dig! Är ni en krets av människor som vill studera marxism tillsammans? Hör gärna av er till oss om ni vill ha tips om hur studier kan organiseras. Vi kan också tillhandahålla föredragshållare i revolutionär marxism. Kontakta oss här.

Innehåll:

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
1. Klasskampen och socialismen
2. Reform eller revolution
3. Det revolutionära partiet
4. Det revolutionära programmet
5. Kampen mot rasismen
6. Kampen mot identitetspolitken

II. MARXISMENS GRUNDER
1. Vad är marxismen?
2. Marxistisk politisk ekonomi
3. Marxismen och filosofin
4. Övergången från kapitalism till kommunism
5. Marxismen och familjen

III. LENINISMENS GRUNDER
1. Lenins kritik av ekonomismen
2. Lenin och nationella frågan
3. Lenins teori om imperialismen
4. Lenin och kampen mot imperialistiska krig
5. Leninism och kampen mot sekterism

IV. RYSKA REVOLUTIONEN
1. Bolsjevikerna, mensjevikerna och trotskismens uppfattning om permanent revolution
2. Revolutionen 1905 – generalrepetitionen
3. Ryska revolutionen 1917 – från februari till oktober
4. Ledde Lenin till Stalin?
5. Världsrevolutionen och inbördeskriget

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK

1. Klasskampen och socialismen
Läsning:
Marx/Engels: Kommunistiska manifestet
Engels: Socialismens utveckling från utopi till vetenskap
Ernest Mandel: Från klassamhälle till kommunism (kap 1 – 2)

Frågor:

  • Vad är klasser och varför är de viktiga för att förstå historien?
  • Vad ligger bakom historiska förändringar?
  • I vilken mening liknar den moderna arbetarklassen tidigare förtryckta klasser och på vilket sätt utmärker den sig?
  • Varför är arbetarklassen ”agenten” eller ”bärare” av socialistisk förändring?
  • Är socialismen en automatisk följd av kapitalismens utveckling?
  • Kan den socialistiska produktionen vara organiserad inom vissa områden eller branscher inom ett övergripande kapitalistiskt system? Om inte, varför?
  • Vad är skillnaden mellan utopisk och vetenskaplig socialism?

2. Reform eller revolution
Läsning:
Ernest Mandel: Från klassamhälle till kommunism (kap 3, 9)
Rosa Luxemburg: Sociala reformer eller revolution
Trotskij: Vart går Storbritannien? (kapitel 2-5)

Frågor:

  • Hur besvarar marxister argumentet att historiska och politiska förändringar främst sker gradvis?
  • Vad är en revolution? Varför anser marxister att revolutionen är både nödvändig och möjlig? Vad är skillnaden mellan den socialistiska revolutionen och tidigare typer av revolutioner?
  • Är våld någonsin motiverat? Kan en revolution ske fredligt?
  • Vad skulle konsekvenserna för arbetarklassen vara om den reformistiska vägen följdes till sin slutsats?
  • Varför är reformistiska idéer så starka inom arbetarrörelsen?

3. Det revolutionära partiet
Läsning:
Lenin: De trängande uppgifterna för vår rörelse
Lenin: Vad skall man börja med? (på engelska)
Lenin: Vad bör göras?
F5i: The Method and Principles of Communist Organisation (på engelska, svensk översättning under bearbetning)

Frågor:

  • Vad är ett parti? Varför behöver arbetarklassen ett politiskt parti? Vilket är det huvudsakliga syftet med ett revolutionärt parti?
  • Vad är ”spontanitet”? Är arbetarklassen spontant socialistisk?
  • Hur förhåller sig ett revolutionärt parti till den spontana kampen?
  • Om arbetarklassen måste ledas av ett parti, hur överensstämmer detta med Karl Marx uttalande att ”arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk”?
  • Hur ska ett revolutionärt parti organiseras?
  • Vad är en ”professionell revolutionär”?
  • Vilka skyldigheter bör partimedlemskapet omfatta?
  • Vad menas med ”demokratisk centralism”? Kan demokrati och centralism stå i motsättning till varandra?

4. Det revolutionära programmet
Läsning:
Lenin: Om proletariatets uppgifter i den nuvarande revolutionen (Aprilteserna)
Trotskij: Vart går Frankrike?
Trotskij: Övergångsprogrammet

Frågor:

  • Vad är ett program? Är det ett väsentligt inslag i ett revolutionärt parti?
  • Vad var ”minimum-maximum-programmet”? Vad är ett ”övergångsprogram”?
  • Har övergångsprogrammet avskaffat minimiprogrammet helt och hållet?
  • Är övergångskrav ”orealistiska”? Bör krav som ligger långt före massornas nuvarande medvetenhet resas?
  • Kan övergångskrav uppfyllas inom det kapitalistiska systemet?
  • Kan övergångskrav vara användbara i icke-revolutionära situationer?
  • Är övergångsprogrammet aktuellt idag?

5. Kampen mot rasismen
Läsning:
Trotskij: On Black Nationalism
Max Shachtman: Communism and the Negro (länk saknas)
Christopher Phelps: Introduction to Race and Revolution (av Max Shachtman, länk saknas)
R.S. Fraser: For the Materialist Conception of the Negro Question
Workers Power: Socialism and black liberation

Frågor:

  • Vilken attityd intog Trotskij till ”the black question” i början på trettiotalet?
  • Hur förhöll han sig till stalinisternas syn, att detta var en ”nationell fråga”?
  • Vilket var problemet med denna syn?
  • Vad menar menar Shachtman med att de svartas frigörelse sammanhänger med proletariatets?
  • Hur utvecklar Fraser sin position gentemot hur SWP behandlat frågan?
  • Vad innebär ”revolutionär integrationism”?
  • Vilka är de viktigaste lärdomarna från 1960- och 70-talets svarta frigörelsekamp? Vilka begränsningar finns i utgångspunkterna separatism och nationalism i kampen mot rasism?
  • Vad är relevant i detta historiska material för förståelsen av rasismen idag?

6. Marxismen och kampen mot identitetspolitiken
Läsning:
Anders Johansson: Identitetspolitisk sörja eller revolutionär klasskamp?
Anders Johansson: Identitetspolitikens idéer döljer kapitalismen som roten till diskriminering och förtryck
Jens-Hugo Nyberg: Vårt revolutionära program – i motsättning till identitetspolitiken
Jens-Hugo Nyberg: Internationell kamp eller white saviour-komplex?

 

II. MARXISMENS GRUNDER

1. Vad är marxismen?
Läsning:
Lenin: Marxismens tre källor och beståndsdelar
Marx/Engels: Den tyska ideologin
Ernest Mandel: Marxismens plats i historien

Frågor:

  • Vilka är de tre delarna av marxismen och hur är de relaterade till varandra?
  • Vad innebär den filosofiska materialismen?
  • Vad är dialektik? Hur förhåller sig detta begrepp till Karl Marxs teori om historien?
  • Är marxismen mer än en metod för förutsägelser och perspektiv? Är marxismen en vetenskap?
  • Vad ska vi göra av Lenins uttalande om att marxismen är ”allsmäktig eftersom den är sann”?
  • Är marxismen ett stängt eller färdigt system?
  • Kan marxismen utvecklas med hänsyn till nya och föränderliga fenomen, och i så fall hur?

2. Marxistisk politisk ekonomi
Läsning:
Marx: Lön, pris och profit
Engels: Anti-Dühring, Andra avsnittet: Politisk ekonomi
Marx: Kapitalet
Richard Brenner: Karl Marx’s Theory of Crisis (Credit Crunch: A Marxist Analysis)
Ernest Mandel: Från klassamhälle till kommunism (kap 4-5)

Frågor:

  • Varför börjar Marx sin analys med en undersökning av varan?
  • Hur skiljer Marx mellan bruksvärde och bytesvärde på en vara? Vad är källan till värde och hur detta kan bevisas?
  • Vad är arbetskraften? Vad är utsugning?
  • Betalas arbetaren det sanna värdet av dennes arbetskraft? Vilket är felet med parollen ”en rättvis lön för ett rättvist utfört arbete”?
  • Hur döljer kapitalismen sin utsugning av arbetarna? Kan kapitalismen fortsätta för evigt?

3. Marxismen och filosofin
Läsning:
Trotskij: Den materialistiska dialektikens ABC
Engels: Anti-Dühring, Första avsnittet: Filosofi
Engels: Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut
Keith Harvey: Sätt att tänka – Trotskij om dialektiken

Frågor:

  • Vad är formell logik? Vilka är dess begränsningar? Vilka är den dialektiska logikens lagar?
  • Har dialektiken avskaffat formella logiken? Ge exempel på de viktigaste lagarna i dialektiken från a) naturen, b) politik, c) privatliv.
  • Är dialektiken en del av den marxistiska metoden?
  • Vad är materialism? Vad är idealism? Kan materiens existens oberoende av vår känsla och våra uppfattningar bevisas? I så fall hur?
  • Är det möjligt att anta en konsekvent materialistisk synvinkel utan dialektiken?
  • Är det möjligt att anta en konsekvent dialektisk metod utan materialism?
  • Vad säger den materialistiska dialektiken om förhållandet mellan människan och historien, om den enskilde och samhället, om objektiva och subjektiva faktorer i människans utveckling och om förhållandet mellan partiet och arbetarklassen?

4. Övergången från kapitalism till kommunism
Läsning:
Marx: Pariskommunen
Lenin: Staten och revolutionen
Marx: Kritiken av Gothaprogrammet
F5i: Den degenererade revolutionen, Första kapitlet: Övergången från kapitalism till kommunism

Frågor:

  • Vad är en stat? Vilka har varit de historiska orsakerna till statens existens? Är det möjligt att ”avskaffa” staten?
  • Vad menas med att ”krossa” staten? Vad menas med proletariatets diktatur?
  • I vilken utsträckning måste kapitalistiska normer kvarstå under proletariatets diktatur?
  • Vad är en halv-stat? Kan det socialistiska uppbygget utföras utan en halv-stat?
  • Vilka är de ekonomiska grundvalarna för den bortdöende staten?
  • Kommer det att finnas olika faser i utvecklingen av ett kommunistiskt samhälle?
  • Kan en övergång till socialism blockeras och vändas och i så fall hur?

5. Marxismen och familjen
Läsning:
Engels: Familjens, privategendomens och statens ursprung
F5i: Patriarkatet och kapitalismen

Frågor:

  • Kan marxismen förklara existensen av kvinnoförtryck?
  • Är förtrycket av kvinnor ett problem som inte kan besvaras av den historiska materialismen, med dess betoning på sociala relationer i produktionen och klassmotsättningarna?
  • Förklara ursprunget och de sociala rötterna till förtrycket av kvinnor, ungdomar och sexuella minoriteter.
  • Varför identifierar Engels ursprunget till både staten och den patriarkala familjen i upplösningen av det primitiva kommunen?
  • Har efterföljande antropologiska arbeten bekräftat eller underminerat Engels uppfattning?
  • Varför insisterade den Kommunistiska internationalen på att det inte finns någon distinkt ”kvinnofråga” skild från klasskampen som helhet?
  • Tjänar arbetarklassens män på kvinnoförtrycket?
  • Bör vi stödja kravet på lön för hemarbete?
  • Vilka är feministernas programmatiska fel och hur kan ett revolutionärt program mot kvinnors förtryck utvecklas idag?

 

III. LENINISMENS GRUNDER

1. Lenins kritik av ekonomismen
Läsning:
Lenin: Vad skall man börja med? (på engelska)
Lenin: Vad bör göras?
Workers Power: Socialism and black liberation (Fjärde kapitlet, Race and class: the left and black liberation)

Frågor:

  • Vad är ”ekonomism”?
  • Varför är det viktigt att korrekt bedöma förhållandet mellan spontanitet och medvetenhet? Hur ser Lenin på arbetarklassens medvetande och socialismen?
  • Vilka är det fackliga medvetandets och den fackliga politikens begränsningar?
  • Vad menade Lenin när han beskrev fackföreningsrörelsen som ”en ideologisk
    förslavning av arbetarna under borgarklassen”?
  • Om, som Lenin säger, ”klasspolitisk medvetenhet måste tillföras arbetarna utifrån”, hur kan detta överensstämma med Karl Marx uttalande att ”arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk”?
  • Vad är skillnaden mellan propaganda och agitation?
  • Vilken roll bör den socialistiska intelligentian spela i det revolutionära partiet?
  • Vad är gemensamt för ekonomism och i) terrorism, ii) separatism, iii) processism.

2. Lenin och nationella frågan
Läsning:
Lenin: Om nationernas självbestämmanderätt
Lenin: Kritiska anmärkningar i den nationella frågan
Dave Stockton: Marxism and the national question
Trotskij: On the Sino-Japanese war
Trotskij: Learn how to think, A Friendly Suggestion to Certain Ultra-Leftists

Frågor:

  • Varför är den nationella frågan en borgerlig fråga? Varför har den en ”negativ karaktär” för marxister (Lenin)?
  • Varför stödjer marxister vissa nationella kamper och inte andra? Vilka principer gäller för detta stöd?
  • Hur kan proletariatet delta i kampen för nationella (dvs borgerliga) rättigheter, och samtidigt kämpa för dess klass självständiga intressen?
  • Vad är en nation? Vad menar marxister när de hävdar nationers rätt till självbestämmande? När ska marxister stödja kraven på nationell autonomi och/eller oberoende?
  • Skulle marxister någonsin stödja separation av nationaliteter från arbetarnas stater?
  • Hur förhåller sig försvaret av nationellt självbestämmande till frågan om demokratiska rättigheter i en situation där en imperialistisk demokrati angriper en halvkolonial diktatur? Eller i en situation där en fascistisk stat ger stöd åt en förtryckt nations kamp mot en demokratisk imperialisms förtryck?

3. Lenins teori om imperialismen
Läsning:
Lenin: Imperialismen som kapitalismens högsta stadium
Ernest Mandel: Från klassamhälle till kommunism (kap 7)
Michael Pröbsting: Imperialism and the Decline of Capitalism

Frågor:

  • Vad, för Lenin, är de utmärkande dragen hos imperialismen som en särskild fas av kapitalismen? Varför kallar han imperialismen för ”det högsta stadiet”?
  • Är imperialismen en policy eller ett system?
  • Har imperialismen utvecklat den koloniala världen eller strypt den?
  • Kan vi tala om ”imperialism” i dag, när de flesta av de forna kolonierna har vunnit politisk självständighet?
  • Vilka är de politiska konsekvenserna av Lenins teori?
  • Vad är ”arbetararistokratin”?
  • I vilken mening förbereder imperialismen världen för socialismen?

4. Lenin och kampen mot imperialistiska krig
Läsning:
Lenin: Kriget och Rysslands socialdemokrati
Rosa Luxemburg: Peace Utopias
Trotskij: Kriget och fjärde internationalen
Trotskij: Fjärde internationalens manifest om det imperialistiska kriget och den proletära världsrevolutionen

Frågor:

  • Vilka är de grundläggande orsakerna till krig i den imperialistiska epoken?
  • Är marxister pacifister, och om inte, varför inte?
  • Under vilka omständigheter skulle marxister stödja ett krig?
  • Vad innebär revolutionär defaitism?
  • Vad är den revolutionära försvarsvänligheten?
  • Hur skulle den taktik av marxister i ett imperialistiskt land skilja sig åt i händelse av:
    i) i ett krig mot ett annat imperialistiskt land
    ii) i ett krig mot en koloni eller arbetarstat?
  • Vad är kopplingen mellan imperialism och reformism?
  • Hur skiljer sig reformisternas pacifism från arbetarnas och ungdomarnas pacifism?
  • Stödjer marxister vapenvägran?
  • Vad innebär den ”proletära militära politiken” och är det en utveckling eller ett övergivande av Lenins politik?
  • Gör marxister rätt i att stödja parollen ”nedrustning”? Ger marxister stöd till systemet med värnplikt?

5. Leninism och kampen mot sekterism
Läsning:
Lenin: ”Radikalismen” – kommunismens barnsjukdom
Trotskij: Centrism, Sekterism och den Fjärde Internationalen

Frågor:

  • Vad innebär sekterism, och på vilket vis blockerar den vägen till massorna?
  • Hur kan kommunister, som förordar ett styre baserat på arbetarnas rådsmakt, delta i val till borgerliga parlament? Vilka är syftena med detta?
  • Vad innebär ”kritiskt stöd” enligt Lenin?
  • På vilket sätt förhåller sig sekterismen i förhållande till opportunismen enligt Trotskij?

IV. RYSKA REVOLUTIONEN

 

1. Bolsjevikerna, mensjevikerna och trotskismens uppfattning om permanent revolution
Läsning:
Richard Brenner: Trotsky – an introduction (kapitel 1,2 och 6)
Trotskij: Den permanenta revolutionen
Trotskij: Three Concepts of the Russian Revolution
Fifth International Journal, Volume 1, Issue 3: 1905 and the Origin of the Theory of Permanent Revolution
Paul Morris, Trotskyist International no. 18: Lenin, Trotsky and the Permanent Revolution

Frågor:

  • Vad är en borgerlig revolution?
  • Varför var alla fraktioner inom den ryska socialdemokratin överens om att den kommande revolutionen skulle vara borgerlig?
  • Vilka var de viktigaste faktorerna som sågs som drivkrafter bakom tsardömmets utveckling mot revolution?
  • Vilken var den största skillnaden mellan Lenin och mensjevikerna i frågan om synen på revolutionens karaktär?
  • Vad menade Lenin med parollen om ”proletariatets och böndernas demokratiska diktatur”?
  • Varför menade Trotskij att denna paroll var otillräcklig?
  • Innebär Trotskijs teori om den permanenta revolutionen ett underskattande av bönderna eller ett ignorerande av den borgerliga revolutionens karaktär?

2. Revolutionen 1905 – generalrepetitionen
Läsning:
Trotskij: 1905 (Finns nu i svensk översättning att beställa av Rättviseböcker. Engelsk version.)
Lenin: Två taktiska linjer
Rosa Luxemburg: Masstrejk, parti och fackföreningar

Frågor:

  • Vilka krafter och vilka illusioner utmattades och försvagades under 1905 års revolution?
  • Vilken är betydelsen av sovjeterna som uppstod 1905 och kan de endast uppstå spontant?
  • Vilket var bolsjevikernas första sekteristiska misstag under 1905 och vad orsakade detta?
  • Vad visade 1905 års revolution apropå generalstrejkens roll och betydelse som taktik?
  • Borde Petrogradsovjeten ha lanserat ett väpnat uppror?
  • Gjorde bolsjevikerna fel då de tog initiativ till en resning i Moskva, som Plechanov senare hävdade?

3. Ryska revolutionen 1917 – från februari till oktober
Läsning:
Richard Brenner: Trotsky – an introduction (kapitel 1)
Trotskij: Ryska revolutionens historia (band 1, 2 och 3)
F5i: The road to red october
Lenin: Om proletariatets uppgifter i den nuvarande revolutionen (Aprilteserna)
Lenin: Bolsjevikerna måste ta makten
Lenin: Can the Bolsheviks Retain State Power?

Frågor:

  • I vilken mening innebar Aprilteserna ett brott med den ”gamla bolsjevismen”?
  • Vad innebar dubbelmakten?
  • Varför argumenterade Lenin mot ett uppror i juli?
  • Hur kom bolsjevikerna att använda metoden för enhetsfronten när det gällde den provisoriska regeringen och hur viktigt var det att vinna över massorna till bolsjevismen?
  • Vilka var följderna av bolsjevikiska slagord för en ”konstituerande församling”, ”Bröd, fred och jord” och ”All makt åt sovjeterna”?
  • Vad var utmärkande för bolsjevikernas reaktion på Kornilovkuppen?
  • Vilka är villkoren för framgång för ett väpnat uppror?
  • Om Lenin inte hade återvänt till Ryssland under våren 1917, skulle det då ha blivit någon oktoberrevolution? Vad säger detta om individens och det politiska ledarskapets roll i historien?

4. Ledde Lenin till Stalin?
Läsning:
Trotskij: Stalinism och bolsjevism
Trotskij: Den förådda revolutionen
Richard Brenner: Trotsky – an introduction (kapitel 4 och 5)
Dave Stockton: In defence of October (Trotskyist International, nr 9)

Frågor:

  • Har Lenins insisterande på ett centraliserat och disciplinerat parti gett upphov till Stalins enpartistat?
  • Bevisar misslyckandet för det socialistiska uppbygget i Ryssland att mensjevikerna hade rätt? Kunde det ha funnits en alternativ, fredlig och parlamentarisk väg i förhållande till det som skedde 1917?
  • Vilka var de största skillnaderna mellan regimen som upprättades av bolsjevikerna före och efter uppkomsten av Stalin?
  • Vilka slutsatser borde vi dra av följande åtgärder som genomfördes av bolsjevikerna vid makten:
    i) upplösning av den konstituerande församlingen,
    ii) undertryckandet av andra partier
    iii) undertryckandet av Kronstadt-upproret 1921
    iv) förbudet mot fraktioner 1921
  • Vilka åtgärder måste arbetarklassen genomföra för att undvika den byråkratiska degenereringen av det tjugonde århundradets revolutioner?

5. Världsrevolutionen och inbördeskriget
Läsning:
Jens-Hugo Nyberg: Lenin, världsrevolutionen och den nationella självbestämmanderätten
Jens-Hugo Nyberg: Ryska inbördeskriget och byggandet av röda armén
Jens-Hugo Nyberg: Finland 1918, revolution och inbördeskrig