Slå tillbaka den rasistiska terrorn och hetsen

I torsdags gick en 21-åring med nazistsympatier, Anton Lundin Pettersson, in på Kronan-skolan i Trollhättan och överföll flera personer med kniv. Två av de angripna dog och ytterligare två skadades svårt. Detta fruktansvärda dåd kom som kulmen på en höst där flera flyktingboenden och tilltänkta boenden har utsatts för grova brandattentat i vad som uppenbarligen är en underjordisk rasistisk kampanj. Natten till söndagen 25 oktober utsattes dessutom flera lägenheter där medlemmar i Rättvisepartiet socialisterna bor för brandattentat, vilket tydligt understryker att terrorvågen inte är enbart rasistisk. Som vanligt när en omfattande fascistisk mobilisering växer fram utgör även vänstern, hbtq-personer och företrädare för kvinnors rättigheter primära måltavlor, oavsett hudfärg.

Trots den uppenbara och, i takt med flyktingkrisens utveckling, ökande hotbilden mot flyktingboenden verkar myndigheterna oförmögna att skydda dem. De sverigedemokratiska politiker som har gjort mer än sin andel av att ha skapat den nuvarande situationen har Säpo-vakter, men flyktingboenden är oskyddade.

De rasistiska terrordåden visar vad de uppfattningar som hävdar att rasister, fascister och nazister kan bemötas med debatter och vars yttrandefrihet måste skyddas är värda. Det är uppenbart att rasismen inte i första hand är åsikter som kan diskuteras rationellt och sakligt med dess förespråkare – våldsdåd är deras yttersta, men naturliga, konsekvens. Den rasistiska och fascistiska terrorn måste slås tillbaka, och det kommer inte bara att räcka att vädja till folk att inte använda våld, eller att polisiärt stoppa brandattentat mot flyktingboenden (något vi för övrigt inte har sett så mycket av) – det är också nödvändigt att slå mot hela den rasistiska och reaktionära hetsen.

En ordningsmakt som verkligen hade vårt bästa för ögonen skulle betrakta den rasistiska terrorn som en prioriterad fråga. Arbetarmakt har aldrig haft några illusioner om att vi kan förlita oss på polisen för att försvara oss mot fascister. Vi – arbetarrörelsen, flykting- och invandrarorganisationer, vänstern, utsatta kvinnor – skulle behöva en egen ordningsmakt, en försvarsstyrka som skulle kunna skydda flyktingboenden och migrantläger, och även vänstermöten och radikala demonstrationer, som också är ett primärt mål för fascister. En sådan försvarsstyrka skulle även kunna uppsöka rasistiska och fascistiska gärningsmän och kvinnomisshandlare och visa att deras verksamhet kan vara värst för dem själva. Det skulle behövas en brett organiserad ordningsmakt. Det borde vara en prioriterad fråga för arbetarrörelsen att dra i gång en sådan och radikala fackliga gräsrötter bör driva detta inom sina organisationer. Men givetvis välkomnar vi initiativ från den radikala vänstern och seriösa antirasister för att organisera försvar. Att ett sådant försvar baseras på små grupper har uppenbara nackdelar och kan givetvis inte ersätta en bredare förankrad ordningsmakt, men ett sådant skydd vore självfallet betydligt bättre än inget.

Den rasistiska retoriken och hetsen hänger naturligtvis ihop med terrordåden. Oavsett om enskilda gärningsmän agerat helt ensamma, och kanske inte ens berättade för någon om sina planer, så har de en stark uppbackning i den rasistiska hetsen. Politiker och en rörelse som skyller sociala problem, arbetslöshet och nedskärningar på invandrare och flyktingar istället för på högerpolitiken, giriga direktörer och arbetsköpare och den krisande kapitalismen skapar en grund för de som vill ”gå från ord till handling” att verka i. På internet kan sverigedemokrater och partiets anhängare gå ännu längre, och direkt uppmana till den här sortens dåd och applådera dem som utför dem. Lasermannen, John Ausonius, som sköt elva personer i rasistiska attentat i början av 90-talet, medgav senare att han hade känt att den tidens hets mot invandrare, främst företrädd av Ny Demokrati, rättfärdigade hans handlingar. Inte heller den norske massmördaren Breivik uppstod i ett vakuum.

Det förhåller sig på samma sätt med dagens rasistiska våldsdåd. Gärningsmännen känner att de har ett utbrett stöd för vad de gör. En viktig uppgift är då att visa att det finns ett betydligt bredare stöd för att fördöma och slå tillbaka dessa våldsamma yttringar – och all hets som underbygger dem.

Fascister och nazister ska inte ges plats att föra fram sina åsikter eller tillerkännas några demokratiska rättigheter. Var helst de visar sig borde de stoppas av massiva mobiliseringar organiserade av arbetarrörelsen, antirasistiska organisationer och representanter för invandrar- och flyktinggrupper. Givetvis blir det lite mer komplicerat när fascisterna inte visar sig ute på gatorna, eller hyr hemliga lokaler som de kan drivas ut ifrån, utan hetsar på nätet. Vi erkänner dem inte några som helst rättigheter att sprida sitt reaktionära gift där heller, men rent praktiskt går det inte att stoppa på samma sätt. Ju fler anonyma rasistiska hotare och hatare som avslöjas och hängs ut, desto bättre – men vi förespråkar inte ökad statlig övervakning. Vi skulle föredra att arbetarrörelsens organisationer tillsatte kommissioner som kunde kartlägga dem, men i avsaknad av det välkomnar vi t.ex. Researchgruppens insatser för att avslöja och kartlägga fascisters verksamhet på nätet.

De grupper eller strömningar som utövar eller mer eller mindre öppet uppmanar till rasistiska våldsdåd är alltså att betrakta som terrorgrupper, som i första hand ska slås sönder och krossas. Rasism finns dock i olika grader, både hos organisationer och individer, och det går inte att behandla alla som uttrycker rasistiska fördomar likadant som nazistiska garden borde behandlas. Däremot bör rasism alltid bemötas, och ska inte behandlas som en legitim åsikt. Det kan ske på ett organiserat, men lite mildare sätt – inklusive protester, störning, överröstande eller avbrytande av möten, vägran av tryckeriarbetare att trycka rasistiska alster, vägran att sätta upp affischer som hetsar mot flyktingar, att tillhandahålla, låsa upp och tända i lokaler som ska användas i rasistiska syften, och så vidare. Detta är kampmetoder som en kämpande arbetarrörelse borde använda, inte bara mot rasistiska, utan även arbetarfientliga, sexistiska och liknande budskap. En regering som angriper arbetarklassen borde hälsas med bland annat dessa metoder, och Reinfeldt borde ha fått tillfälle att stifta nära bekantskap med dem under sina åtta år vid makten. Vad gäller rasism och all form av hets mot och utpekande av flyktingar som orsaken till samhällsproblemen är läget just nu akut.

Detta kan bara göras på ett effektivt sätt som spjutspetsen för en radikal rörelse, som pekar på kamp mot högerpolitik och hela klassamhället. Att bara vädja till alla människors lika värde kan knappast övertyga rasisterna om att flyktingarna inte bidrar till arbetslöshet och ekonomisk kris. De som vill minska på flyktingmottagandet med hänvisning till dess höga kostnader, som i den uppgörelse som samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna just slöt, går rasisterna en bit till mötes. Förutom att slå direkt mot rasismen och rasisterna måste vi också peka på det verkliga problemet: högerpolitiken, giriga arbetsköpare och hela den krisande kapitalismen.

Bara genom att visa vilka som är skyldiga och hur problemen kan lösas kan vi erbjuda ett verkligt alternativ till att skylla på flyktingarna. Pengarna finns – hos överklassen, banker och storföretag, som alla formligen badar i dem. Vårt och alla verkliga socialisters svar är att välkomna flyktingarna, samtliga flyktingar som kommer hit, och bjuda in dem till att tillsammans med oss ta striden mot våra verkliga fiender. Det är därför kampen mot rasismen inte kan skiljas från utan måste vara en integrerad del av klasskampen.

Vi uttrycker vår solidaritet med alla som drabbats av de rasistiska terrordåden och vårt stöd till alla som arbetar i praktisk solidaritet med flyktingarna. Vi ses i den antirasistiska och socialistiska kampen!

Arbetarmakts arbetsutskott

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *