Jonas Sjöstedt besökte Helsingborg

I början på denna vecka besökte Vänsterpartiets nya partiledare oss i Nordvästra Skåne (även till Landskrona). På måndagen hölls ett föredrag vid lunchtid i bibliotekets hörsal i Helsingborg. Föredraget handlade om finanskrisen i Europa, om klimatkrisen och även om hur Sverige drabbats av krisen och vad som nu borde göras politiskt för att bemästra den. Arbetarmakt var naturligtvis närvarande för att lyssna in och delta i diskussionen. Närmare ett 50-tal person slöt upp, trots att föredraget var förlagt mitt på dagen.

Jonas Sjöstedt inledde med att recensera finanskrisen och dess orsaker och berörde speciellt Grekland situation. Han menade att det är en nidbild som målas upp i den allmänna debatten om varför Grekland var så hårt drabbat av krisen. Det är inte offentlig överkonsumtion och lyxpensionsålder som är orsaken till Greklands dåliga statsfinanser utan bankernas egna bankrutta hantering av sitt ägande av kapital och deras egen spekulation i pengavärden, som skapat krisen.

Han ansåg även att det var den gemensamma valutan i Europa och hindren mot att kunna föra en egen finanspoltik för Greklands del, som även är orsaken. Eurons höga valutavärde förhindrar Grekland att kunna vara konkurenskraftigt, menade han. I sitt tal berörde Jonas även hur hårt drabbat det Grekiska folket är av krisen, löner på runt en 6000 kr/mån för ett vanligt arbetarjobb men med ungefär samma levnadsomkostnader som för svenska förhållanden. En kris som gått så långt att barn går hungriga och svimmar av undernäring i skolorna.

Jonas Sjöstedt fortsatte att kritisera de insatser som gjorts för att rädda bankerna ute i Europa, en socialisering av förlusterna och en fortsatt privatisering av vinsterna. Han menade vidare att man måste låta vissa banker gå i konkurs, i några fall borde banker  förstatligas samt att banker överlag måste regleras och kontrolleras hårdare. Han la även fram den klassiska kenyanska teorin om att vi måste investera oss ur krisen, inte banta oss ur den och det var ett recept han la ut texten om, både för Grekland, Europa och för Sveriges del. Slutligen gjorde Jonas Sjöstedt kopplingen till klimatkrisen i sitt anförande och berättade hur Vänsterpartiet vill att Sverige skall bli bäst i världen på ny miljövänligt teknik samt gå före med hårdare utsläppsbegränsningar för industri och transport.

Jonas Sjöstedt talade även om att det finns ett hopp i Europa nu, exempelvis att vänsterpartier gått fram starkt i det senaste valet i Grekland, att det rör på sig på rätt håll i andra länder i Europa – folk är trötta och missnöjda över den förda krishanteringen .

Jonas Sjöstedt har helt rätt när han ger bankerna och finanskapitalet den avgörande skulden till krisen. Han har även rätt i att EU reglerat och kontrollerat Greklands ekonomi på ett icke hållbart och maktfullkomligt vis. Exempelvis tvingades Grekland att hugga ned stora arealer av olivträd redan vid sitt EU inträde. Men hans svar att en egen valuta för Grekland och en egen finanspolitik är lösningen tror vi mindre på. Sänkt valutavärde ger effekt i sämre köpkraft för folk av varor från andra länder och förmodligen hade krisen istället fått betalas med höjda priser på även inhemskt producerade varor, dvs inflation. Möjligen hade krisen inte drabbat Grekerna lika hårt men förmodligen hade nästan samma besparingspolitik och nedskärningar av offentliga finanser behövt ske för att blidka bankirerna och de internationella låneinstitutionerna, för att därmed få nya lån. Det är således ett minst sagt begränsat synsätt som Vänsterpartiet kommer med på den internationella krisen.

Efter Jonas Sjöstedt anförande var det öppet för frågor och diskussion. En synpunkt som kom in i från publiken var att Vänsterpartiet måste tänka nytt och även se att det kan vara positivt med andra ägandeformer, även inom offentliga verksamhet, så som skolor och dagis.

Arbetarmakts företrädare (undertecknad) replikerade detta i debatten genom att ”hålla med” och svara att den ägandeform som istället borde införas är den som baseras på arbetarmakt för den ser vi ingenstans i samhället idag.

På det svarade Jonas Sjöstedt svepande att Vänsterpartiet inte är emot privat ägande och att visst, arbetarmakt är bra, vi behöver fler kooperativa företag! Om det verkligen handlar om makt på arbetares villkor med att tvingas konkurrera som kooperativ på samma intakta marknad, bör man nog ta sig en tankeställare kring, i Vänsterpartiet. Upphandlingarna är därtill satta i system att konkurrensutsättas på ett vis som innebär att de anställda ofta får börja om med nyanställningar vid varje ny upphandling vart annat år. Konkurrensvillkor som  sk. arbetarkooperationer även hade fått finna sig i.

Arbetarmakt ifrågasatte även Jonas Sjöstedt uttalande i sitt anförande att han åter ville få vad han uttryckte det som ”ordning och reda på arbetsmarknaden” och undrade vad som egentligen menades med det. Undertecknad menade, att när det nu förs en klasskamp uppifrån från borgerligheten både politiskt och ekonomiskt mot oss så behöver vi även skapa ett motstånd och en organisering, främst av alla de mest utsatta grupperna (papperslösa, FAS3 inskrivna, folk på osäkra anställningar och i bemanningsföretag osv). Jonas Sjöstedt ansåg också att en sådan mobilisering av ”en folklig rörelse” borde ske men varför man då använder sig av uttrycket ””ordning och reda på arbetsmarknaden” när det är gemensam kamp och ett motsättande av utnyttjandet på arbetsmarknaden som borde vara det som får komma till utlopp, kan man verkligen undra.

Problemet med Vänsterpartiets svar på krisen och deras så kallade ”socialism” är att de delar det allmänna synsättet i den politiska debatten att det enbart är en finanskris vi ser, när det egentligen är en kris för hela det globala kapitalistiska systemet som vi upplever. Trots klyschiga uttalanden på mötet i Helsingborg från Jonas om att idioter och ekonomer har rätt mycket gemensamt så rör sig tyvärr Vänsterpartiet inom samma gängse ekonomiska teorier, både som lösning på den ekonomiska krisen så som för klimatkrisen. Det handlar om en tro på en möjlig reformering av det förhärskande ekonomiska systemet. Problemet är att kapitlet överlag inte anser det är tillräckligt lönsamt att investera mer i produktion, profitkvoten är helt enkelt alldeles för låg i västvärlden. Det är därför vi ser en finansiell spekulationsekonomi dominera, som spelar ut inte bara arbetargrupper mot varandra, utan även hela länders ekonomier mot varandra.

Ett förverkligande av Vänsterpartiets lösningar av klimatkrisen, av fattigdoms krisen samt makt och egendomskrisen (eg. det rätta uttrycket för finanskrisen) i både Sverige och världen, riskerar snarare att bli ett rätt så hårt magplask, framför allt om man inte är villig att parallellt mobilisera till kamp. Det räcker inte att reglera och beskatta banker och finanskapital lite mer och att satsa mer pengar på järnväg och miljöteknik. Kapitalet kommer att fortsätta att leta efter spekulation och snabba vinster ”någon annan stans” och att försöka fly varje reglering på nationell nivå.

Vi undrar därför om det inte är dags att konstatera att samförståndsandan mellan arbete och kapital definitivt är över? Har det inte visat sig tillräckligt att kapitalet och dess politiska företrädare mest är intresserade av att trycka tillbaka arbetare och redan undertryckta människors rättigheter än mer, än att själv vara med och betala för krisen? Är det inte dags att inse att vänsterns främsta uppgift borde vara att åter skapa en kämpande arbetarrörelse? Eller som någon från Ung vänster i Helsingborg sa på slutet av diskussionen, om bankernas enorma vinster i Sverige; är det inte dags att bara förstatliga ”hela skiten”? Vi håller med!

Men Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet verkar tyvärr tro på en reglerad  kapitalism med ”mänskligt ansikte” som man därtill kan lösa klimatkrisen inom. Vi i Arbetarmakt menar snarare att detta enbart lär förbli  en vänsterreformistisk utopi.

Klas,
Arbetarmakt Skåne