Ukraina: Bildt en logisk hycklare

Anhängare till högerradikala Svoboda, SvP:s (Svenskarnas partis) favoriter i Ukraina, talar och håller fram en bild av nazi-kolloboratören Stepan Bandera.

Anhängare till högerradikala Svoboda, SvP:s (Svenskarnas partis) favoriter i Ukraina, talar och håller fram en bild av nazi-kolloboratören Stepan Bandera.

När de demokratiska fri- och rättigheterna inskränktes i Ukraina gick Carl Bildt genast ut och snackade om “violations of democratic rights”, “breach of democratic commitments” och “regime likely to try to increase repression further”. Och visst är det en brutalt nyliberal regering som föreslog fängelsestraff för icke-tillståndsgivna tält på offentlig plats, eller för “förtal av regeringsrepresentanter”. Trots det var inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter antagligen “mildare” (relativt sett) än de som redan genomförts i Spanien. Det gör inte den ukrainska staten bättre. Vi föreslår ingen tävling för att utse vilka som är värst, Spanien eller Ukraina. Men det är ändå så oerhört hycklande att Carl Bildt inte yttrat ett enda ord av avståndstagande gentemot Spanien.

Vilket samtidigt är helt logiskt. Enligt utrikesministerns perspektiv. För oss är Bildt alltså en logisk hycklare. Precis som alla av hans kaliber. Eftersom det alltid tillämpas dubbla måttstockar. Spanien är allierad. Ukraina är inte allierad. Det är alltid det som är den huvudsakliga utgångspunkten, som styr huruvida dagens regering ska rosa eller risa en annan regering. Demonstrationrätt eller rätten att kritisera är helt underordnade faktorer.

USA:s John McCain i samspråk med Ukrainas högeroppositionella. Arsenij Jatsenjuk i glasögon från Moderaternas systerparti, Fäderneslandsförbundet. Bredvid honom Oleh Tjahnybok, partiledare för Svoboda.

USA:s John McCain i samspråk med Ukrainas högeroppositionella. Arsenij Jatsenjuk i glasögon från Moderaternas systerparti, Fäderneslandsförbundet. Bredvid honom Oleh Tjahnybok, partiledare för Svoboda.

Förvisso borde ovan nämnda beskrivning vara något som folk lärt sig vid det här laget. Om utrikesministern alltså. Som profiterat på blodspengar i Sudan och Etiopien, samt tjänat miljontals kronor på de bombregn över Irak som han, föga förvånande, entusiastiskt stödde. Men det kan tålas att upprepa: Den stroppiga hallänningen, svensken och européen lägger huvudet på sned med spelat bekymrad min när övergrepp sker på fiendemark. Sedan är han tyst som i graven eller uttrycker stöd när övergreppen sker hos vänner.

Ukrainas flagga, EU-fanor och fascistiska fanor i skön förening.

Ukrainas flagga, EU-fanor och fascistiska fanor i skön förening.

Vad gäller de två politiska läger som syns mest i dagens Ukraina, Euromaidan och Janukovytj, så handlar det om två genomreaktionära rörelser. Den förra representerar en fraktion av den ukrainska överheten som livnär sig på antikommunism, en ohelig allians av västra Ukrainas företagselit, akademiker i städerna och rena fascister. De önskar integration med EU:s nyliberala ekonomiska politik. Medan många av dem samtidigt hyser rasistiska åsikter mot ryssar och judar. Ett mischmasch av det värsta som såväl ekonomisk politik som politiska rättigheter har att erbjuda.

Ukrainska nationalistkongressen (KUN). Ett fascistiskt och antisemitiskt parti som stödjer EU-integration.

Ukrainska nationalistkongressen (KUN). Ett fascistiskt och antisemitiskt parti som stödjer EU-integration.

Den senare rörelsen, Janukovytj-oligarkerna, är en blandning av nyrika miljardärer, gruv- , gas- och stålbaroner samt överhuvudtaget den tyngre industrins representanter i framförallt östra Ukraina. Den ryskvänliga politiken som denna falang av bourgeosien omhuldar går i hand i hand med en “putinistiskt” auktoritär stat, där demonstrationer som bedöms “störa den allmänna ordningen” skulle kunna rendera fleråriga fängelsestraff. Hela den juridiska delen av statsapparaten används sedan länge för att fängsla politiska konkurrenter till Janukovytj. Hittills har detta drabbat företrädelsevis reaktionära konkurrenter till regeringen, som Julia Tymosjenko, liberaler och fascister. Men det vore oerhört naivt att tro att styrkan bakom denna statliga repression – fängelsedomar för att undanröja politisk konkurrens – inte också skulle kunna vändas mot landets arbetarrörelse och progressiva krafter. En sådan utveckling är redan realitet i Ryssland: Den ryska statens ogenerat politikerstyrda rättsväsende riktas inte bara mot kapitalistiska eliter av Mikhail Chodorkovskijs typ. Den riktas också mot arbetarrörelsen, mot partier som Vänsterfronten och mot HBTQ-personer.

Biskopen av Lviv menar att Euromaidan är "Guds projekt". Här talar en kyrklig företrädare framför Frihetstorget.

Biskopen av Lviv menar att Euromaidan är “Guds projekt”. Här talar en kyrklig företrädare framför Frihetstorget.

Vi måste med andra ord motsätta oss den styrande regeringen i Ukraina precis lika mycket som vi motsätter oss Euromaidan. Det enda lösningen för att komma ur den tvångströja av åtstramningar, reaktionär politik och hopplöshet som dessa båda läger erbjuder är att organisera en kommunistisk arbetarrörelse. Det finns redan frön till en sådan rörelse bland fackföreningsaktiva och i vänsterpartier som Borotba. En sådan lösning gör också att varken Moskva eller Bryssel, varken Berlin eller Washington – och verkligen inte “the medium size dog with the big dog attitude, Mr Carl Bildt” – kommer att kunna diktera villkor för Ukrainas befolkning. Då kan de istället anknyta till den arbetarnas internationalism som har framtiden för sig. Om detta har vi skrivit tidigare.

Jon Bergman