Imorgon börjar bankprotestveckan som Folkkampanjen för gemensam välfärd har dragit igång. Under bankkrisen 2008-09 plöjde staten ner stora summor – omkring 34 miljarder i storbankerna för att dessa skulle klara sig. De senaste åren har dessa storbanker – Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken – gjort enorma vinster, med sammanlagt 104,5 miljarder under rekordåret 2014. Den sammanlagda aktieutdelningen föreslås från bankernas styrelsers sida uppgå till absurda 57 miljarder. Bankprotestveckans idé är att kräva tillbaka dessa 34 miljarder, som bankerna uppenbarligen klarar sig bra utan. Den närmaste veckan kommer bankerna att ha bolagsstämmor, och då ska ett Folkens inkassokrav på 34 miljarder att överlämnas till dessa storbanker. Följande aktioner planeras:
*Torsdag 19 mars kl 11.30-13 överlämnas Folkets inkassobrev till aktieägarna på Nordeas bolagsstämma i Grand Hotels Vinterträdgård, ingång Royal, Svallgatan 4 invid Blasieholmstorget start kl 13 – med aktieägarmingel från kl 11.30.
*Onsdag 25 mars:
09.00.09.30 överlämnas Folkets inkassobrev till Handelsbankens bolagsstämma också den i Grand Hotels Vinterträdgård, ingång Royal, Svallgatan 4 invid Blasieholmstorget.
12-13: Folkets inkassokrav överlämnas till SEB som har årsstämma i Konserthuset, Hötorget.
16-17: Protestmöte på Hötorget, utanför SEB:s årsstämma.
Det finns givetvis all anledning att stödja bankprotestveckan, och uppmana alla som kan att komma på manifestationerna. Man kan förvisso ifrågasätta om det bara är 34 miljarder som ska krävas tillbaka – det är i slutändan på oss, inklusive arbetare i andra länder där bankerna verkar, som vinsterna kommer ifrån. Egentligen är bankerna således skyldiga betydligt mera än så. Detta skulle också kunna vara ett bra tillfälle att sprida kravet om förstatligande av bankerna, och konfiskering av vinsterna. Privata, vinstmaximerande banker inte bara snor oss på pengar, pengar som exempelvis skulle kunna gå till upprustning av välfärden – deras stora makt utgör också ett stort demokratiskt problem, och spekulationsekonomin som de underhåller är en bomb som kan utlösa en stor ekonomisk kris som drabbar oss alla. Det är visserligen pedagogiskt att kräva tillbaka just det belopp som bankerna fick av staten under den senaste finanskrisen, men detta utesluter inte att inkassokravet kompletteras med mera långsiktiga krav.
En viktigare invändning vi har är att dessa kampanjer – Septemberalliansen 2007 och de närmaste åren därefter, Välfärd utan vinst, Folkkampanjen för gemensam välfärd etc. – hela tiden håller sig inom för en proteströrelse och opinionsbildning. Arbetarmakt har hela tiden argumenterat för att fokus borde ligga på att organisera verklig kamp: på att propagera för, organisera och samordna direkt kamp på arbetsplatser, i bostadsområden och på gatorna. Den fackliga inriktning som skulle behövas är inte bara att försöka få fackklubbar att ställa sig bakom upprop, utan att uppmuntra dem att ta strid, och, om de tvekar, vända sig direkt till gräsrötterna och förklara behovet av att organisera gräsrötterna för att sätta press på de fackliga ledningarna att agera, och att organisera mot ledningarna om de vägrar. Det finns en risk att detta skulle innebära att det på kort sikt vore svårare att få stöd av vissa organisationer, men det är en sådan rörelse som vi skulle behöva. Ingen lätt uppgift givetvis, men det är den inriktningen som behövs.
Detta är, som sagt, ingen anledning att inte stödja bankprotestveckan och uppmana alla som kan att luta upp på aktionerna – men vi måste börja inrikta oss på att bygga en kamprörelse mot bankerna, högerpolitiken och kapitalismen.
Jens-Hugo Nyberg