Domen mot George Floyds mördare – en första seger

BLM-demonstration i Washington, D.C., USA, juni 2020. Foto: Clay Banks, Unsplash

Polisen Derek Chauvin befanns skyldig på alla tre punkter som gäller mordet på George Floyd den 20 april 2021. Hans skuld var så uppenbar, och hans försvar så fräckt, att ett frikännande hade lett till en explosion av gatuprotester. Domen är en seger för Floyds anhöriga, och för Black Lives Matter-anhängare och antirasister i USA och i många andra länder. Men det är bara det första steget när det gäller att ta itu med landets rasistiska poliskår.

Domen mot Chauvin kommer nästan trettio år efter att de poliser i Los Angeles som den 29 april 1992 misshandlade Rodney King till döds i ett av de råaste fallen av polisbrutalitet frikändes. Det frikännandet ledde till ett uppror i Los Angeles. Den kommer också nästan sju år efter det uppror i Ferguson, som började den 10 augusti 2014 efter polismannen Darren Wilsons mord på Michael Brown.

Mordet på George Floyd ledde till ett landsomfattande uppror. Marscher och protester ägde rum i varenda delstat, ledda av en bred koalition som innefattade människor från alla etniska bakgrunder. På många sätt är det denna breda samling av människor som ledde till rättegången mot Derek Chauvin och till själva domen. Det står ändå klart, med tanke på mobiliseringen av nationalgardet, att borgarna förberedde sig för att slå ner ytterligare protester.

Flera poliser vittnade under rättegången mot Derek Chauvin. Motivet var tydligt: att vittna om att Chauvin var en ”dålig snut”. Detta var deras budskap, men inget kan vara längre från sanningen. Blotta antalet mord på svarta och bruna människor från polisens sida visar deras rasistiska karaktär. Den terror och brutalitet som släpptes loss mot demonstranter förra året och in på det här året visar polisens karaktär.

Polisen existerar för att skydda miljardärerna och deras politiker, deras ägande av fabriker, kontor och sjukhus, där vi, arbetarklassen, skapar deras profiter. Polisen är det inneboende rasistiska och korrupta systemets frontlinje, omöjlig att reformera, som dagligen förtrycker och exploaterar oss och för vilka ”amerikansk demokrati” bara är en fasad. Det är samma system som arbetarna i Bessemer försökte organisera mot när de röstade för att ha en fackförening på Amazons lager, men som Amazon kunde använda för att förhindra den rätt som varje arbetare borde ha utan att hotas av avsked.

Borgarna och deras stat försöker stoppa upproret som nu förstärkts av Daunte Wrights och Adam Toledos död i polisens händer. De hoppas att denna enda fällande dom ska övertyga oss om att det går att reformera systemet; att vi kan se hur poliser som rutinmässigt ägnar sig åt brutalitet och terror ställs inför rätta. Men det är långt ifrån sanningen. New York Times rapporterar att 64 människor dött i händerna på poliser sedan rättegången mot Derek Chauvin inleddes. Det övervägande antalet offer var svarta eller latinos. Ingen av dessa poliser har ställts inför rätta.

Chauvin blir ett ”köttben” som man kastar till oss. Borgerliga medier återger redan domen som en ”vändpunkt”. En vändpunkt från vad? Adam Toledos och Daunte Wrights mördare är fortfarande fria. De poliser som misshandlade oss förra året går fortfarande fria. En fällande dom förändrar mycket lite. Polisens rasism kommer inte att upphöra för att en snut blir dömd. Utan modet hos de åskådare som filmade mordet, nio minuter och 29 sekunder, på en nedtryckt och handfängslad George Floyd, som upprepade ”Jag kan inte andas”, utan det lokala, nationella och sedan världsomfattande svaret, råder det ingen tvekan om att detta enda fall, när en polis som mördat sedan inte gick fri, aldrig skulle ha ägt rum.

Joe Biden har kallat George Floyds död ”ett mord som ägde rum i fullt dagsljus”, lovat att ”det inte räcker med detta” och uppmanat till ”stora förändringar”. Han har pekat på lagförslaget ”Rättvisa åt George Floyd”, som nu lagts fram för senaten, och uppmanat Republikanerna att rösta för det. Men Demokraternas ledare, guvernörer och borgmästare har under årens lopp sett samma sak hända gång på gång. De har struntat i otaliga massprotester och, ännu värre, ofta avfärdat demonstranterna som brottsliga upprorsmakare och plundrare.

George Floyd-lagen ska förbjuda rasprofilering, struptag och husrannsakningar utan förvarning, garantera att polisen bär kroppskamera, skapa ett register över poliser som misskött sig, samt ställa krav på en översyn av polisens användning av våld. Det skulle ”reformera”, inte avskaffa, polisernas ”kvalificerade immunitet” från civilrättsliga åtal. All polisimmunitet måste så klart avskaffas, men lagförslaget kommer inte ens i närheten av att sätta stopp för den terror som polisen bedriver i bostadsområden där svarta och andra minoriteter bor, eller mot alla arbetare som kämpar för sina rättigheter.

De demonstranter som förra sommaren skanderade ”avskaffa polisen”, och krävde att deras valda representanter i delstater och städer skulle sluta finansiera poliskåren, hade rätt i att polisen inte försvarar medborgarna mot kriminella eller verkligt anti-sociala handlingar. Polisen kan inte reformeras genom kontroller och restriktioner. Orsaken är enkel: de kontrolleras inte av medborgarna i de områden där de tjänstgör, de kommer inte från de klasser och grupper som de påstås skydda och de är, framför allt, inte demokratiskt ansvariga inför dem. De är en militariserad, tungt beväpnad, ockupationsstyrka.

Som BLM-demonstranter har lyft fram används stora ekonomiska resurser för att beväpna polisen, inklusive bestyckade fordon. Under tiden försummas våra bostäder, skolor och sjukhus och arbetslösheten är omfattande. Och så kallade småbrott används fortfarande som ursäkt för att stoppa bilar och oanmälda inbrott i människors hus, som det som dödade Breonna Taylor.

Fattigdomen och den olagliga droghandeln är en verklig orsak till mycket av de så kallade småbrotten, och som verkligen är små i jämförelse med de super-rikas omfattande korruption och skattesmitning, men förstås inte i sina effekter för vanligt folk. Och vi behöver också skyddas mot anti-sociala kriminella, liksom mot ”laglöshetens och oordningens” uniformerade styrkor. Men för detta behöver vi försvarsstyrkor som arbetar i och under demokratisk kontroll av våra områden. I så fall skulle kriminalitetens nivåer minska i stor omfattning.

Vi måste inse att det bara är massaktioner från arbetarklassen och alla förtryckta tillsammans som kan medföra verklig förändring. Vi kan göra det genom att fortsätta avslöja och göra motstånd mot polismord, genom att visa fortsatt solidaritet med de som protesterar i Minnesota och Chicago. Vi måste organisera försvar av våra bostadsområden och av arbetare som kämpar för sina rättigheter. I den kampen måste vi ersätta dagens poliskår med ett självförsvar för arbetare, svarta och latinos.

Vi måste dra in alla organisationer som ger arbetarklassen kraft, som fackföreningarna, men också lokala avdelningar av USA:s största vänsterparti, Democratic Socialists of America. Tillsammans bör de mana alla att gå ut på gatorna och ut från sina arbetsplatser på första maj.

Låt denna fällande dom, en seger som vunnits genom vårt uppror i solidaritet med de många liv som gått förlorade på grund av polisen, bli en katalysator för ännu större och mer beständiga segrar över rasismen och den kapitalism som göder den.

Tom Burns
Workers Power USA