Källa: https://www.flickr.com/photos/160866001@N07/48764185373
Fredag 3 juni hålls en klimatstrejk i Stockholm, med anledning av att FN:s möte Stockholm 50+ hålls där. Samling på Odenplan kl 13. Facebook-eventet hittar du här.
Arbetarmakt uppmanar alla som kan att sluta upp. Tyvärr har de strejker som hållits hittills enbart varit skolstrejker, och det kan vara svårt för enskilda att utebli från jobbet, men vi hoppas att fler organiserade arbetare börjar sluta upp på klimatstrejkerna snart!
Arbetarmakt kommer att delta i Stockholm, och där dela ut ett flygblad som ni kan läsa nedan.
Redaktionen
TA STRID FÖR KLIMATET – KAMP MOT KAPITALISMEN ÄR EN KAMP FÖR ÖVERLEVNAD!
Klimatkrisen fortsätter att fördjupas, och forskningsrapporterna, exempelvis den senaste IPCC-rapporten, tecknar en allt mer brådskande bild. Andra ledande forskare, exempelvis Johan Rockström, går ännu längre. Det står i vilket fall helt klart att vi står inför en global katastrof, där miljarder människor kan drabbas av vattenbrist, torka, dödliga värmeböljor, översvämningar och havshöjning, matbrist och allt värre oväder. Detta kan i sin tur leda till krig om resurser och flyktingkatastrofer som överträffar allt mänskligheten hittills har sett. Om inte tillräckligt mycket görs tillräckligt snabbt.
Det vore kanske fel att säga att inget görs officiellt – Sveriges regering har exempelvis antagit målen halvering av koldioxidutsläppen till 2030, och noll nettoutsläpp till 2045. Dessa mål är nödvändiga att hålla fast vid, i själva verket bör de skärpas ytterligare. Problemet är dock att allt för lite görs för att uppnå ens dessa mål, som Klimatpolitiska rådet slår fast i sin nya rapport. Arbetet måste accelereras rejält.
Vi behöver en stor satsning på förnybar energi, framför allt måste den havsbaserade vindkraften byggas ut snabbt. Därtill behöver transporterna av el över landet samt lagring med exempelvis vätgas byggas ut – och elmarknaden återregleras, så att inte priserna och tillgången styrs av vinstmaximerande privatbolag. Kollektivtrafiken måste expandera, göras mer tillgänglig och billigare – avgiftsfri åtminstone inom städer – och transporterna i hög grad läggas om till järnväg. Privatbilismen måste minska, samt snabbt styras bort från fossila bränslen. Slöseriet måste drastiskt skäras ner, genom att förpackningar minskas till det som är ändamålsenligt och planeras utifrån hur det kan återvinnas, genom att cement i långt högre grad återvinns, trä i högre grad används som byggnadsmaterial etc. Vidare måste markanvändningen regleras så att skogen återgår till att bli en kolsänka, och användningen av virke inriktas på det som behövs för omställningen – inte kortsiktiga privata vinster – våtmarker återställs, jordbruket ställs om till regenerativt, som kan lagra istället för att släppa ut kol, samtidigt som jordens bördighet kan återställas och behållas. Inga nya anläggningar för att utvinna fossila bränslen kan tillåtas öppnas, och de befintliga måste snabbt börja avvecklas, med början i kolkraft. Likaså behöver vi ett stopp för alla nya anläggningar som drivs av fossila bränslen, och omställning eller stängning av de nuvarande. Dessutom behövs åtgärder mot de effekter av klimatförändringarna som redan är oundvikliga.
Det här är givetvis långt ifrån en komplett lista, och kan kanske behöva modifieras på någon punkt, men poängen är att det behövs ett samlat, planerat grepp för hur en klimatomställning ska gå till utifrån de främsta rönen om vad som behövs. Problemet är att vi inte har en arbetarstyrd planerad ekonomi, utan ett kapitalistiskt system som drivs av storföretags vinstintresse och inte av omsorg om planeten och klimatet.
För att genomföra klimatomställningen på snabbaste och bästa sätt behöver vi avskaffa kapitalismen, konfiskera storföretagen, bankerna och de stora förmögenheterna och börja planera ekonomin efter våra och klimatets behov. Då vi idag inte är i närheten av detta kan vi dock inte vänta. Vi måste stödja alla krav som minskar växthusgasutsläppen (se ovan t.ex.) samtidigt som vi kräver att de rika ska betala för omställningen, och vi måste kräva ökad planering och ett massivt statligt ingripande, under arbetarnas kontroll – samtidigt som vi förklarar att kapitalismen måste avskaffas. Ett krav att lyfta fram är att konfiskera fossilindustrin (olje-, kol-, gas- och bilindustrin), som mer än några andra är ansvariga för klimatkrisen.
Sätten att kräva detta på är att fortsätta med demonstrationer och skolstrejker, och att utöka detta till även strejker och blockader från arbetarnas sida – inklusive stora politiska strejker för specifika mål för omställningen – liksom andra kampmetoder. För företag och andra ekonomiska intressen som envisas med att strunta i klimatet och vår överlevnad för sina vinsters skull kan det även bli nödvändigt med alternativa medel för att visa dem att vi menar allvar, och att försumma klimatet kommer att slå tillbaka på dem själva.