Israel hotar att utvidga sitt krig till hela regionen

Den 13 april avfyrade Iran 300 drönare och ballistiska robotar mot Israel. De flesta sköts ner av Israels sofistikerade system för luftförsvar, men också med hjälp av amerikanska, brittiska och franska styrkor som är stationerade i regionen liksom av Jordanien och Saudiarabien.

USA:s president Joe Biden, som fortsatt att beväpna och försvara Israels folkmord i Gaza under sex månader, skyndade sig förstås att säga: ”Jag fördömer dessa angrepp på kraftigaste möjliga sätt”. Han tillade: ”Jag har precis pratat med premiärminister Netanyahu för att bekräfta Amerikas järnhårda engagemang för Israels säkerhet.”

Irans angrepp var faktiskt ett svar på en långt mer skadlig provokation från Israel. Den 1 april avfyrade israeliskt stridsflyg flera olika missiler som förstörde det iranska konsulatet i den syriska huvudstaden Damaskus. Brigadgeneral Mohammad Reza Zahedi, ett högt befäl i Irans revolutionära garde, en till iransk general och 13 personer till dödades.

Militäranalytiker säger att det iranska anfallet var avsiktligt utformat för att det lätt skulle kunna hanteras av Israels och dess allierades luftförsvar. Målen verkar inte heller ha varit platser med någon större befolkning utan snarare några avlägsna militära mål på Golanhöjderna och i Negevöknen. Hela angreppet var i hög grad symboliskt, med målet att upprätthålla ”avskräckningen” mot fler israeliska angrepp. I enlighet med detta förklarade Irans språkrör att de ser det som hände i Damaskus som ”avslutat” med denna hämnd.

Det är mycket osannolikt att den israeliska regeringen ser det på samma sätt. De ser det som att iranierna gick i en fälla som de gillrat i och med provokationen i Damaskus. Netanyahus regering har behov av att Iran, dess viktigaste regionala fiende, blir inblandat för att den ska kunna visa sin militära styrka och eskalera kriget i Gaza till ett krig med alla krafter i regionen som skulle kunna stöda det palestinska motståndet. En företrädare för Israel formulerade det som att tiden är inne för att utplåna Irans förmåga att utgöra ett hot mot Israel.

Omvandlingen av kriget i Gaza till ett regionalt krig, som även USA länge varnat för, tog ett stort krig framåt. Det är tydligt att detta är en avsiktlig provokation från Netanyahus krigskabinett, som inte bara riktar sig mot Iran, utan också för att mer direkt dra in deras amerikanska och västeuropeiska allierade.

Det är också ett sätt att undfly de problem som orsakats av de stora demonstrationerna i Tel Aviv och Jerusalem som kräver att Netanyahu avgår. Han var också tillfälligt utskämd av fördömanden i internationella medier med anledning av arméns massaker på World Central Kitchens hjälparbetare den 1 april. Hans allierade kan nu återgå till propagandan om ”Israels rätt till självförsvar”.

Risken för att Israel, som är en kärnvapenmakt, med den mest sofistikerade konventionella beväpningen i Mellanöstern, kommer att gå till angrepp mot Iran, Libanon och Syrien är en verklig fara.

Samtidigt pågår folkmordet i Gaza. Under de tre dagarna med Eud-ul-Fitr (firandet som normalt markerar slutet på muslimernas månadslånga fasta under Ramadan), begick den israeliska armén massakrer på hela familjer och dödade mer än 170 kvinnor och barn. Samtidigt ägnade sig 72 israeliska bosättare, med skydd av soldater från armén, åt vad BBC kallade ’bärsärkagång” på den ockuperade Västbanken. Denna pogrom innehöll brännandet av bilar, hus, affärer, förstörelse av hela gator och mer.

Allt detta visar att den sionistiska staten, långt ifrån att begränsas eller försvagas, är fast besluten att utföra det som dess ministrar har kallat en ”andra Nakba”. Detta kan involvera den länge väntade markinvasionen i Rafah, rensandet av dess traumatiserade befolkning eller att att driva ihop dem i ett ännu mindre fängelseläger, och på Västbanken i de isolerade, överbefolkade stadsområdena medan fascistiska bosättare mördar bybor och ockuperar vad som återstår av palestinsk jordbruksmark.

Den världsomfattande rörelsen mot folkmordet, som redan är utan jämförelse i sin längd och omfattning, behöver gå utöver protester. Den behöver utöva oemotståndligt tryck på regeringarna, både i de imperialistiska länderna i väst liksom Mellanösterns monarkier och militärdiktaturer för att skära av alla vapenleveranser och ekonomiska band med Israel. Det krävs massomfattande direkt aktion som bortser från falska påståenden om att anti-sionism är anti-semitism, ett faktum som alltmer avslöjas av det växande antalet progressiva judar som fördömer Israels handlingar.

När det gäller USA:s, Storbritanniens, Tysklands och andra regeringar i väst står en sak klar: de står fast bakom den israeliska staten. Detta gör en eskalering av kriget och ett massivt anfall mot Iran, Libanon eller Syrien till en verklig fara.

 

  • Vi är helt emot sådana sionistiska angrepp! Vi är helt emot varje imperialistisk inblandning!
  • Vi är för omedelbart tillbakadragande av alla amerikanska och andra imperialistiska trupper från Mellanöstern! Vi är för att alla imperialistiska militärbaser stängs!
  • Stoppa vapenleveranserna och det ekonomiska stödet till Israel! Bryt alla militära, politiska och ekonomiska band med den sionistiska staten!
  • Stoppa folkmordet! Vapenvila nu! Dra tillbaka de israeliska trupperna! Avsluta blockaden! Öppna gränsövergångarna!
  • För alla palestinska flyktingars rätt att återvända! För ett sekulärt, demokratiskt, socialistiskt Palestina!

 

Förbundet för Femte Internationalen 14 april 2024