På den internationella solidaritetsdagen med Palestina, 29 november, arrangerades en stående manifestation i Stockholm som Arbetarmakt deltog på (arrangerad av Stoppa Israel). 100-200 personer deltog denna fredags kväll för att kräva ett stopp för det pågående folkmordet och bojkott av Israel samt för att visa vårt stöd till den palestinska kampen. Det var ett väl genomfört arrangemang som klart visade att det finns en opposition mot folkmordet och politikernas kryperi för USA och sionismen. Arbetarmakt deltog med en banderoll och skyltar som visade vårt stöd för den palestinska kampen och även för motståndet i Libanon.
Talarna gjorde flera relevanta poänger om Israels brott mot mänskligheten och de svenska politikernas direkta och indirekta stöd till det. Men det yttrades också vissa saker som vi från Arbetarmakt inte håller med om.
I samband med att bosättarstatens brottslighet kritiserades nämndes också attacken 7 oktober som något som bör fördömas och där de ansvariga måste ställas inför rätta. Sådana svepande fördömanden, utan att sätta saker i sitt rätta sammanhang, suddar tyvärr ut gränsen mellan bosättarnas projekt för etnisk rensning – nu upptrappat till folkmord – och det förtryckta folkets motstånd och rättfärdiga befrielsekrig för att försvara sig.
Huruvida angreppet den 7 oktober var taktiskt och strategiskt korrekt att genomföra är en helt annan diskussion än att i moraliserande termer fördöma den för att civila har dödats. Den taktiska diskussionen handlar om huruvida attacken har flyttat fram den palestinska kampens positioner eller inte. Civila dödsoffer har inget progressivt befrielsekrig någonsin kunnat undvika. Det moraliska ansvaret för dessa ligger i första hand på förtryckarna som skapade den konflikt som gjorde de militanta angreppen nödvändiga.
En annan sak som yttrades på demonstrationen och som Arbetarmakt inte håller med om är att palestinier har samma rätt att existera som Israel. Från en antiimperialistisk utgångspunkt har staten Israel inget existensberättigande då den bara kan existera som ett pågående projekt för etnisk rensning och som vakthund för imperialisternas intressen i Mellanöstern.
Redaktionen