Den organiserade brottslighetens infiltration av assistansverksamheten understryker ännu en gång hur mycket den nyliberala ”valfrihetsrevolutionen” har skadat Sveriges befolkning och framförallt de mest utsatta.
Överallt där de kapitalistiska marknadskrafterna tillåts härja ställs både människors behov och grundläggande moraliska hänsyn åt sidan. När det gäller assistansverksamheten tar det sig uttryck i att de kriminella håvar in vinster medan utsatta människor i behov av hjälp glöms bort och lider. Varför? Därför att privatiseringarna och ”valfrihetsrevolutionens” främsta syfte är att få kapitalet att växa.
Miljonärernas egen regering som nu styr Sverige pratar om att komma åt detta via lagstiftning. Men det här problemet är djupt strukturellt och behöver ryckas upp med rötterna. Därför måste vi kämpa för att assistansverksamheten återförs till det offentliga. Alla krämare, både lagliga och olagliga, borde sparkas ut från assistansverksamheten.
Att assistansverksamheten blir offentligt ägd är inget hinder för att nära släktingar kan ges möjligheten att ta hand om anhöriga. Det går fortsatt att lösa genom anställningar eller arvoderingar. Huvudinriktningen bör dock vara att assistansen sköts av professionell och utbildad personal. Alla ska kunna garanteras hjälp oavsett om man har tillgång till ett bra släktnätverk eller inte.
I och med att det även utan de privata bolagens inblandning kommer finnas utrymme för fusk med ersättningar så måste givetvis frågan om arbetar och brukarkontroll över verksamheten ses på ett lite annorlunda sätt än i en industri eller på ett stort sjukhus. Det är såklart ingen bra idé med naiv ”arbetarkontroll” åt anställda och brukare som ljuger om sjukdomstillstånd och fuskar med ersättningar. Därför måste sådan här verksamhet alltid överses av en utomstående kraft och den måste vara offentlig.
Med det sagt så är den kapitalistiska staten i grunden inte på folkets sida och den har kraftiga byråkratiska deformationer. De som är yrkesmässigt anställda i en offentlig organisation för assistans måste därför ges makt över arbetets organisering. Det är ett grundläggande krav i klasskampen.
Redaktionen
Bildkälla framsidan; Wikimedia Commons; Creative Commons Attribution 2.0 Generic license.