Storbritannien: Bygg det nya vänsterpartiet

I slutet av juli utlystes ett nytt vänsterparti i Storbritannien. Partiet, som har fått det tillfälliga namnet Your Party, leds av de f.d. Labour-politikerna Zarah Sultana och Jeremy Corbyn. Partiet lanserades sedan missnöjet i Labour över partiets högerutveckling nått bristningsgränsen i och med Labour-ledningens stöd till Israel under folkmordet i Gaza.

Eftersom det här är en utveckling som liknar de diskussioner som pågår i Sverige, med missnöjet över och uteslutningarna från Vänsterpartiet, är den av stort intresse även för oss. Vi skrev om Your Party när det lanserades, och här följer en uppdatering om vad som hänt sedan dess, via våra brittiska kamrater i Workers Power.

Tusentals har slutit upp på möten och manifestationer runtom i landet för att få veta mer om och diskutera det nya parti som utlystes av Zarah Sultana den 24 juli. Över 800 000 har anmält sitt intresse för partiet på nätet, varav de flesta under de första dagarna. Tiden är med andra ord mogen för ett nytt arbetarparti.

Om så bara en liten andel av alla dessa intresserade tar steget till att bli aktiva medlemmar skulle det nya partiet, med det provisoriska namnet Your Party, kunna innebära en historisk brytning med Labour. Vår uppgift är att dessutom se till att det blir en brytning med Labourismen, och att partiet utvecklas mot revolutionär socialism.

Labours tillbakagång som en faktor…
Det finns två huvudförklaringar till att det här sker nu. Det första är Labours kraftiga tillbakagång under den tid som Keir Starmer har lett partiet. 33,7 % röstade på Labour i valet i juli förra året, men i dag stödjer endast 20 % partiet, enligt en opinionsundersökning från den 30 augusti. När Corbyn avgick som partiledare hade Labor 532 046 medlemmar – i dag är man nere på 333 235.

Labour-regeringens nedskärningar på allt från barnbidrag till sjukvård, äldrevård och assistans har skämt ut till och med de mest lojala Labour-ledamöterna. Sjukvården och hela den offentliga sektorn knakar i fogarna, något som lett till strejker. Och mest av allt gäller det partiets stöd till Israels folkmord i Gaza, som liksom förbudet mot Palestine Action har gjort miljontals väljare upprörda.

Labour verkar dessutom oförmögna att stoppa högerpartiet Reform UK:s tillväxt, liksom de fascistgäng som följer i dess spår, som Britain First, Patriotic alliance och Homeland party. Inrikesminister Yvette Cooper har i stället bidragit till att göra flyktingar till syndabockar, och deporterat tusentals till länder som Afghanistan och Eritrea. Diane Abbott, som står nära Corbyn-falangen, hade helt rätt när hon kritiserade Starmer för att inte ha avvisat högerledaren Nigel Farages krav på att deportera hundratusentals asylsökande.

…och hoppfullhet som en annan
Men rädsla är inte det enda som lyft tankarna på ett nytt vänsterparti. En annan drivkraft är hopp och längtan efter något annat.

Längtan efter radikala reformer mot fattigdom och förtryck. För att ta över bankerna och storföretagen så att en renare, ljusare framtid för Storbritannien kan planeras, där alla har rätt till arbete och utbildning. Längtan efter jämlikhet för kvinnor, etniska minoriteter och för HBT-personer.

Det handlar också om en längtan efter internationell solidaritet. Miljontals väljare vill att Storbritannien stoppar sina vapenleveranser till Israel och motsätter sig krigshetsen och upprustningen. I stället för att fjäsket för Trump vill de se en politik som motsätter sig honom.

Sist men inte minst är det en längtan efter ett slut på kapitalismen och ett steg mot en socialistisk framtid, där flyktingar är välkomna, arbete, bostäder och välfärd görs tillgängligt för alla och där samhällets produktion är planerad, så att produktion sker efter flertalets behov och inte för fåtalets profiter.

Hinder på vägen
Det positiva gensvaret gör så klart inte det nya partiet till ett reellt faktum. Många hinder återstår på vägen.

Det första är att partiet skulle kunna bli bara ett parlamentariskt verktyg för allehanda sekter och karriärister. Val visar trots allt bara hur styrkeförhållandena i klasskampen ser ut för tillfället. För att förändra förhållandena till vår fördel behövs en organisation som ingriper i klasskampen, inte ett parti som dyker upp då och då och ber om röster.

Det andra är om partiet saknar verklig gräsrotsdemokrati, och förlitar sig på medlemsomröstningar för att godkänna de beslut som ett ledarskikt fattar. Det var den metod som sänkte Momentum och senare Labourpartiet under Corbyn mellan 2015 och 2019. Många som stod i spetsen för Labour då är nu i ledningen för Your Party-initiativet.

En tredje fara skulle vara om det nya partiet begränsar sina politiska förslag till sådant som kan godkännas av parlamentet och inte stoppas av domstolarna, bankerna eller medias hets. Bakom den inriktningen finns ofta en förhoppning om att skapa en klassöverskridande koalition, en folkfront, med miljöpartiet Greens och nationalisterna, men det skulle vara lika fatalt för arbetarklassen som den kompromiss med Labour-högern som Corbyn-rörelsen försökt sig på fram till nu visade sig vara.

Bara ett program som kan mobilisera arbetarklassen för att själva utmana och besegra kapitalismen och imperialismen kan förändra Storbritannien i grunden. Det är ett socialistiskt program.

Vad händer nu?
Men i nuläget är detta bara potentiella hot. Ingenting är ännu avgjort. Det avgörande är klasskampen, en klasskamp som måste föras in i de nya partiinitiativ som nu uppstått runtom i landet.

Vi i Workers Power kommer aktivt att stödja initiativet. Vi döljer inte vår uppfattning om att kapitalismen och dess stat måste krossas för att stoppa krigen, göra slut på fattigdomen och förhindra klimatkatastrofen, och att ett revolutionärt parti måste stå i spetsen för den kampen. Men på vägen dit är vi villiga att arbeta sida vid sida med alla som vill bygga ett kämpande, demokratiskt arbetarparti.

Jeremy Dewar