Tidöregeringen är inte bara direkt medskyldiga till att förvärra den globala klimatkrisen och till det pågående folkmordet i Gaza, utan också till att ytterligare urholka och förstöra välfärden och bedriva militaristisk hets. Vården, skolan, omsorgen, arbetsmarknaden, infrastrukturen, jämlikheten, friheten och tryggheten är ett pågående haveri i dagens Sverige. För att leda bort uppmärksamheten från hur de överför pengar från folket till oligarkernas kassakistor hetsar regeringen mot invandrare och flyktingar som får bli syndabockar för alla problem som högerpolitiken förstärker och skapar. För att försvåra för kommande protester och opposition skärps lagarna och repressionen, i kombination med en alltmer påträngande övervakningskapitalism. Situationen har urartat så långt att fredlig klimataktivism kan komma att klassas som sabotage eller terrorism.
Vad kan vi då göra åt saken? Tyvärr räcker det inte att uppmana till en röst på oppositionen. Högerpolitiken har pågått också under socialdemokratiska regeringar, med eller utan stöd från Miljöpartiet. En socialdemokratisk allians med marknadstalibanerna i Centerpartiet kommer knappast att hjälpa upp situationen. Vänsterpartiet erbjuder ingen meningsfull plattform för opposition och motstånd. Det har stått fullkomligt klart i och med sveket mot Palestinarörelsen och underkastelsen gentemot socialdemokratin med målet att få sitta i en regering.
Om något ska förändras måste arbetarklassen och alla som drabbas av högerpolitiken själva sätta ner foten!
Vi måste sluta vara så lydiga mot dem som förvärrar klimatkrisen, stödjer folkmordet och förstör välfärden. Vi behöver demonstrationer men också ett direkt motstånd mot deras attacker. Den kampmetod vi behöver är arbetarrörelsens mest klassiska: strejker – och inte bara för högre löner och bättre kollektivavtal, utan också politiska strejker. Vi behöver ena oss underifrån för att ta tillbaka våra egna organisationer, framförallt fackföreningarna och hyresgäströrelsen och förvandla dem till bastioner mot högerpolitiken.
De senaste decenniernas erfarenhet visar att passivitet och naiv tro på att S och V ska kunna åstadkomma något enbart leder till att högerkrafterna flyttar fram sina positioner och blir ännu mer aggressiva.
Därför kommer det krävas att ett nytt politiskt alternativ formas, ett nytt arbetarparti. För att våra motgångar och bakslag inte ska återupprepa sig så bör ett nytt arbetarparti inte vara en kopia på något av de partier som lett oss till dagens återvändsgränd. Ett nytt arbetarparti måste vara redo att ta verklig strid mot kapitalismen, ett ekonomiskt-politiskt system som just nu leder mänskligheten och livet på vår planet mot en total katastrof. Alla politiska strategier som utgår från en fortsatt existens för kapitalismen är direkt kontraproduktiva. Ett nytt arbetarparti kommer vid någon tidpunkt behöva bli socialistiskt, marxistiskt, revolutionärt och kommunistiskt.
Redaktionen