Artikeln publicerades ursprungligen i Arbetarmakt-Magasinet nr 1 1994. Arbetarmakt-Magasinet var en tidskrift som Arbetarmakt gav ut från 1994 till 1998, då den ersattes av Marxistiskt Perspektiv.
Redaktionen

Formeln för Petrograds proletariat (1920-21); Pavel Filonov; Wikimedia Commons; Public domain
Arbetarmakt ges ut av en revolutionär kommunistisk, trotskistisk organisation med samma namn. Vi utgår ifrån den revolutionära kommunistiska riktning som grundades av Karl Marx och Friedrich Engels på 1840-talet och som företrätts av Kommunistiska internationalens första fyra kongresser, Internationella vänsteroppositionen och Fjärde internationalens första två kongresser.
I korthet står Arbetarmakt för följande:
1. Kapitalismen är ett samhällssystem som bygger på en minoritets utsugning och förtryck av den arbetande majoriteten. Till och med den mest demokratiska kapitalistiska stat är ett samhällssystem konstruerat för att försvara en privilegierad minoritets intressen på den stora majoritetens bekostnad.
Vi står för detta samhällssystems avskaffande och upprättandet av ett arbetarstyrt eller socialistiskt samhälle som målmedvetet ställer tillgodoseendet av mänskliga behov i centrum för sina ansträngningar genom upprättandet av en planerad ekonomi underställd de arbetandes beslut och kontroll.
2. Ett arbetarstyrt samhälle kan inte skapas via valsegrar och förlitan på att de härskande kommer att respektera en riksdagsmajoritets beslut. Endast en välorganiserad arbetarmajoritet kan lägga grunden till ett sådant samhälle genom att skapa en arbetarregering vald och ansvarig enbart inför arbetarklassens egna organisationer och försvarad genom dess organiserade beredskap gentemot sabotage och kuppförsök från borgarnas sida.
Först på en revolutionär arbetarregerings dagordning kommer att stå:
- förstatligande av alla storföretag, banker och andra ekonomiska nyckelinstitutioner under arbetar- och tjänstemannakontroll i syfte att samordna samhällets resurser på basis av en demokratiskt beslutad plan;
- avskaffande av den gamla statsapparatens nyckelinstitutioner – bland annat den centrala statsförvaltningen, krigsmakten och polisen – och överförandet av dess uppgifter till en ny stat baserad på och kontrollerad av arbetarklassens egna organisationer.
3. Socialism i ett land är en omöjlighet. Kampen för arbetarstyre och socialism måste föras i ett internationalistiskt perspektiv, som ett led i en global kraftmätning mellan arbete och kapital. En arbetarstat på svensk mark kan bara segra och överleva utifrån medvetna ansträngningar att vinna stöd från arbetarklassen i resten av Europa och främja den revolutionära kampen i andra länder. Därför är perspektivet på Europas förenade arbetarstyrda stater en självskriven del av varje revolutionärt kommunistiskt program.
4. Varken SAP eller Vänsterpartiet tar sin utgångspunkt i arbetarklassens intressen. SAP är ett parti som trots att det uppfattas som ett arbetarparti av arbetarklassens majoritet är dominerat av reformvänner ur borgarklassen, byråkrater ur arbetarrörelsen och den stats- och kommunalägda sektorn, och privilegierade delar av arbetarklassen. Det är ett parti som allt sitt prat om socialism till trots visat sig vara en lojal försvarare av kapitalismen varenda gång det satt sig på regeringstaburetterna. SAP kan bara definieras som ett borgerligt arbetarparti.
Vänsterpartiet började en gång som ett parti som ville skapa ett revolutionärt kommunistiskt parti, men urartade snabbt och framlevde länge som en ren agentur åt den stalinistiska byråkrati i Sovjetunionen som kvävde den första framgångsrika arbetarrevolutionen 1917, och förföljde och mördade dess försvarare. Efter att ända sedan 60-talet försökt distansera sig från stalinismens värsta uttryck utan att i grunden göra upp med den, har sammanbrottet för stalinismen i Östeuropa och Sovjetunionen lett till att Vänsterpartiet nu istället alltmer börjat anpassa sig till socialdemokratin. Vänsterpartiet kan därför också bara definieras som ett borgerligt arbetarparti, om än till följd av sin betydelselöshet mer instabilt och opportunistiskt än SAP.
5. Ända sedan Sveriges kommunistiska partis och den kommunistiska rörelsens definitiva urartning och omvandling till en agentur åt den stalinistiska byråkratin i början av 30-talet har det funnits behov av ett nytt revolutionärt kommunistiskt parti i Sverige. En rad försök har gjorts men ingen av dem har förmått gå till grunden med den kommunistiska rörelsens urartning och formulera en sammanhängande revolutionär kommunistisk politik som bygger på en systematisk analys av 1900-talets klasstrider. Som en följd av sin oförmåga att gå utöver reformismens, stalinismens eller centrismens omloppsbanor har dessa försök antingen kollapsat eller reabsorberats av SAP eller Vänsterpartiets föregångare.
Arbetarmakt har ställt sig uppgiften att verka för skapandet av ett revolutionärt kommunistiskt parti, djupt förankrat i arbetarklassen och med förmåga att kämpa om ledningen för dess organisationer och för att omvandla dessa organisationer till demokratiska och kämpande organ för arbetarnas kamp för sin frigörelse.
Arbetarmakt är den svenska sektionen av Förbundet för en revolutionär kommunistisk international (FRKI). Dess program är Trotskistiska manifestet. Ett nytt övergångsprogram för den socialistiska världsrevolutionen. Förutom i Sverige har FRKI sektioner i Bolivia, England, Frankrike, Irland, Nya Zeeland, Peru, Tyskland, Österrike.
