Stoppa pendeltågskaoset: Hur frånvaron av tågvärdar slår mot tillgängligheten

Fotografi: AleWi, Wikimedia, CC0 1.0

Som vi skriver i vår namninsamling har borttagandet av tågvärdarna ”inte bara inskränkt tryggheten och säkerheten, utan även tillgängligheten. Vi tycker att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla”. MTR och politikerna menar att det nya systemet med rampservice som man måste boka ska utgöra en fullgod ersättning till det stöd tågvärdarna tidigare kunde erbjuda resenärer i behov av ramper. Men hur ser det ut egentligen? En skribent i gruppen Pendeltågsupproret på Facebook ger följande beskrivning av läget. En utmärkt och skrämmande genomgång som vi tyckte att fler borde läsa, och vi återger den därför här, med skribentens tillåtelse. Solklar diskriminering, och liksom skribenten frågar vi oss: Någon som tycker att allt detta verkar tryggt, praktiskt, inkluderande och ekonomiskt?

Jag åker med rullstol med tåg från Flemingsberg, oftast mot Stockholm. Tidigare var det ofta, nu drar jag mig för det. Nedan har jag försökt lista de saker jag kommer på just nu som inte fungerar bra med det nya systemet med beställning av rampservice istället för att som tidigare kunna be tågvärden om hjälp.

Bokning

  • Om man inte har god framförhållning utan ringer när man börjar vara klar och redan är sen, då får man alltså använda tid att ringa och ”spontanboka” istället för att som tidigare skynda till tåget och förhoppningsvis hinna med det (hoppas på automatramp/rusa till tågvärdshytten/hitta någon som kan hjälpa till), dvs med det nya systemet blir man i detta fall försenad dit man ska.
  • Den man ringer till och bokar måste i sin tur ringa MTR och få bekräftat att rampservice kommer fungera på den beställda tiden och sedan återkomma till resenären med bekräftelse.
  • Att boka rampservice i spärren som det sägs att man ska göra på bemannade stationer är nästan omöjligt. Den bredare spärren är oftast placerad som nr 2 från luckan, dvs om det står någon och köper biljett/pratar med spärrvakten ser vakten inte personen i spärr 2. Eller så ser och hör vakten inte ändå, och det fungerar dåligt att ropa. Man kan ju inte precis heller ropa all info i beställningen därifrån, dvs spärrvakten behöver komma ut och det blir allmänt kaos och fördröjningar för alla. Sedan ska spärrvakten följa med ut eller få tag i någon som kan hjälpa till med rampen.
  • Om man ber om hjälp av stationsvärd (utan att ha bokat innan) så måste denne ringa och beställa s.k. ”spontan ramp” och få bekräftat att det fungerar vid avstigning också. Även om man är där 10 min innan avgång så är det inte säkert att man kommer med tåget innan allt är klart.
  • Om man bokar rampservice spontant på station eller har bokat i förväg och tåget visar sig vara fullt, så har man valet att lägga ut rampen in i det överfulla tåget och försöka ha plats att köra ombord bland människor som klämmer ihop sig och tydligt tänker en massa saker och sedan stå med rullstolen i mitten och blockera för alla, eller att servicepersonen får stå kvar och vänta tillsammans med en själv till nästa tåg som kommer efter några minuter eller en halvtimme…

Vem utför rampservicen?

  • En som får åka till olika stationer för att hjälpa till
  • En som är placerad på en station för dagen och hjälper till där
  • Spärrvakten, som tvingas/får tillstånd att gå ifrån biljettluckan och lämnar spärren öppen

Ibland följer den ditskickade/utplacerade personen med på tåget dit man ska för att hjälpa till att komma av där. Detta har endast hänt mig en gång, det var en trevlig person som var mycket tacksam att få komma ut och åka istället för att vara på stationen hela dagen. Jag har hört av andra med behov av service att det också kan bli en väldigt pinsamt tyst resa där båda försöker slippa konversera.

Bristen på trygghet

  • En del rampserviceutförare säger att det alltid är samma dörr som gäller, dvs att den som hjälper till vid avstigning automatiskt vet var man är, en del är lite flexibla/oklara, och om den dörr som det mest sannolikt gäller är avstängd så måste man lita på att den som hjälper ombord meddelar den som hjälper av var man är efter att man åkt iväg.
  • Går informationen alltid fram till föraren när rampservice kommer göras? Jag har varit med om att föraren ropade ”dörrarna stängs” samtidigt som rampservice pågick. Stationsvärden som hjälpte fick trycka på larmknappen och ropa till föraren att vänta.
  • Vad händer om något oväntat händer? Evakuering, en hotfull situation, om man själv plötsligt behöver stiga av tidigare eller kommer på att man vill kliva av på annan station. Här är extern rampservice (jämfört med tågvärd) inte till någon nytta annat än möjligen om denne serviceperson följer med på resan.

Bemötande

  • Jag har inte åkt/ringt och bokat så många gånger, men har bara blivit mycket trevligt bemött (har dock hört annat av andra). Däremot har jag reagerat på frågan om jag vill uppge mitt namn så att bekräftelse-sms:et kan bli mer personligt. Jag har inget emot att säga mitt namn, men bryr mig inte om huruvida ett sms känns personligt när hela systemet för övrigt just minskar ens värde genom brist på lika resevillkor.
  • Den som utför rampservicen är enligt min erfarenhet oftast mycket trevlig, många gånger blir det en liten diskussion om hur det nya systemet fungerar och ofta skakar vi båda på huvudet, skrattar förvirrat åt eländet och undrar vad tusen poängen med detta nya är. Vi är ju oftast lika mycket offer i situationen. Av dessa personer får man en del inblickar i hur det fungerar….

Ekonomi

  • Förutom allt det redan nämnda som leder till samma resultat, så är här ett par saker till som man inte behöver vara räknesnille för att förstå hur ”ekonomiska” de är.
  • Om det är ett av de nya tågen med automatisk ramp så behövs (i de flesta fall) ingen extra ramp. Men om det är ett sådant tåg eller inte vet ingen i förväg utom MTR. Även om vissa tåg lite mer sannolikt är sådana. Alltså måste man boka rampservice även om den ev. inte kommer behövas. Om det då är ett sådant tåg, ska servicepersonen då lägga ut rampen ändå för att känna sig lite behövd fastän rampen tar mer plats och det tar längre tid än den automatiska rampen? Eller ska man säga tack, men det behövs inte? Kanske är det rentav två personer som skickats för att utföra servicen. Att stiga av fungerar ju lika bra på de flesta stationer, men eftersom det är lite tryggare att någon vet var man ska av, så får den första personen förstås gärna meddela det till den andra, som kanske också skickas dit med bil…
  • För att göra ovanstående exempel med nytt tåg med automatisk ramp + rampservice (eftersom man inte visste att det skulle vara ett nytt tåg) ännu mer helgarderat, så kan det ju samtidigt (en kort tid ännu) även finnas en tågvärd ombord som skulle kunna ha hjälpt till…
  • Jag har hört att det på vissa sträckor/stationer inte finns någon rampserviceperson alls, medan det på vissa stationer finns tre samtidigt.

Någon som tycker att allt detta verkar tryggt, praktiskt, inkluderande och ekonomiskt?

Maria Malva Linde

Stoppa pendeltågskaoset


En kampanj i Stockholm som drivs av Arbetarmakt. Vi säger:

  • Stoppa pendeltågskaoset
  • Säkerhet före vinster – återinför tågvärdarna
  • Sparka ut de privata företagen från kollektivtrafiken
  • Klimatkrisen förvärras – inför kostnadsfri kollektivtrafik

För mer information, läs vår artikel Stoppa pendeltågskaoset. Delta i kampanjen! Skriv under vår namninsamling på MittSkifte och följ alla kampanjuppdateringar här.

Frågor, åsikter? Vill du stötta kampanjen eller hänga med på nästa aktivitet? Kontakta oss via vårt kontaktformulär, skriv till pendeltagskaoset@arbetarmakt.com eller gå med i kampanjens Facebook-grupp här.