Bilarbetarstrejk i USA

Bilarbetare vid Detroits tre stora bilföretag – Ford, GM och Stellantis/FiatChrysler – inledde en strejk den 14 september, för att bl.a. kräva löneförhöjning på 36 % och ersättning för höjda levnadsomkostnader. Striden handlar också om att avskaffa det tvådelade lönesystemet och förbättrade hälso- och pensionsförmåner.

Stridsåtgärderna gäller nytt kollektivavtal för totalt 150 000 arbetare. Med bilföretagens tvådelade lönesystem får nyanställda arbetare inte samma sjukvårds- och pensionsförmåner, och somliga går in på en ingångslön som ligger i nivå med vad man tjänar på en snabbmatsrestaurang – och kan inte öka i lön på åtta år. Kompensation för ökade levnadsomkostnader på grund av inflationen, bättre pensions- och sjukvårdsförmåner och minskad stress på linjen är andra krav från bilarbetarfacket UAW.

En anställd som intervjuades om arbetssituationen berättade om tio timmars arbetsdagar med plågsamt arbete med repetitiva rörelser, obligatorisk övertid, två korta raster på 10 min och 20 minuter – det finns knappt tillräckligt med tid för att springa på toaletten – obligatorisk övertid och obligatoriskt arbete var tredje söndag också.

De fackliga kraven är blygsamma jämfört med de enorma summor pengar som håvas in av bilbranschens kapitalister. Företagens ingångsbud var löneförhöjningar på mellan 17,5 % (Stellantis) och 20 % (Ford) under fyra och ett halvt år, plus engångsbonusar.

Från att ha hotat om stora strejker på samtliga bilfabriker, en strategi med stort stöd i arbetarleden, har UAW-ledningen och ordförande Shawn Fain nu backat till att föreslå punktstrejker, s.k. ”stand up strikes”. Detta trots att UAW har tillräckligt i strejkkassan för att strejka i tre månader.

En längre artikel om bilstrejken i USA finns här.

Niclas Söderholm