Rapport: Solidaritet med Palestina i Stockholm

Foto: Arbetarmakt

Den rasistiska israeliska statens folkmordsoffensiv mot Gaza och hela det palestinska folket fortsätter, och med den växer också motoffensiven bland alla i världen som solidariserar sig med palestiniernas rättmätiga kamp.

Medan den svenska högerregeringens representant i FN inte ens kunde förmå sig att rösta för en försiktig uppmaning till eldupphör i sionisternas urskillningslösa slakt på Gazas civila, utan på USA:s instruktioner la ner sin röst i frågan (tillsammans med ett fåtal andra lydiga USA-vasaller) samlades tusentals människor på lördagen på Norrbro i centrala Stockholm för en marsch till Norra Bantorget i solidaritet med den palestinska kampen.

Som vi i Arbetarmakt tidigare förklarat är vi inte bara för att ”stoppa kriget”:

Det slagordet är tvetydigt och säger inget om hur detta ska gå till. Vi vill stoppa kriget, men vi anser att det bästa sättet att göra det är att Israel besegras, helst i grunden. Att inrikta sig på att Israel ”stoppar kriget” genom att tillfälligt upphöra med krigshandlingar som sen återupptas om några år är ett perspektivlöst och defensivt sätt att förhålla sig till den palestinska kampen. Efter ett antal ”stoppade krig” av det slaget kommer palestinierna till slut vara ett helt marginaliserat och bortjagat folk.

Snarare än att förespråka pacifism kräver vi, och vi anser att den breda solidaritetsrörelsen också borde kräva, att det palestinska motståndet beväpnas. De väpnade grupperna ska ha rätt att köpa vapen och en solidaritetsrörelse i till exempel Sverige borde kräva att det ska gå vapenexport från Sverige till Palestina. Samtidigt måste vi verka för att sabotera alla israeliska krigsansträngningar genom arbetarblockader och folkliga massblockader mot alla israeliska transporter och aktiviteter.

I denna anda samlades Arbetarmakt-medlemmar och -sympatisörer i demonstrationen bakom banderollen Seger åt den palestinska motståndskampen. Tillsammans med tusentals andra tågade vi genom centrala Stockholm, under slagord som ”Sluta döda Gazas barn”, ”Leve intifadan”, ”Free Palestine” och ”From the river to the sea – Palestine will be free”.

Väl på Norra Bantorget hölls flera tal, och man kunde riktigt ta på ilskan hos de närvarande. Krigsbrott begås på löpande band av israelerna i Gaza nu, och ”världssamfundet” vänder bort blicken. Till skillnad från när västs egna maktintressen är hotade, som i Ukraina, höjer ingen av överklassens politiker på ögonbrynen när sionisterna vräker bomber över Gaza. Detta är vad den så kallade ”regelbaserade världsordningen” egentligen innebär.

Demonstrationen var stor, livlig och stark, och mötte också positiva reaktioner från de personer vi passerade på vår marschväg genom stadens gator. Fler protester är säkerligen att vänta, och alla bör sluta upp i dem. Framöver bör solidaritetsrörelsen, liksom alla antiimperialister och socialister, diskutera hur vi kan trappa upp kampen för att verkligen göra skillnad. Ett sådant steg vore att nästa gång försöka omringa och blockera den israeliska ambassaden, Israels terrorcentral i Sverige, liksom att utöka kampen till att också omfatta direkta arbetaraktioner som på ett direkt sätt kan sabotera krigsansträngningarna genom att slå mot Israels ekonomi.

Bland svenska politiker och kapitalister har det palestinska folket inga vänner. Det har vi sett de senaste veckorna. Det enda som kan stoppa anfallet på Gaza – det här och framtida sådana – är konkret arbetarsolidaritet, till stöd för det palestinska motstånd som nu kämpar mot den israeliska ockupationen.

Arbetarmakt Stockholm

Foto: Arbetarmakt