För en antiimperialistisk enhetsfront mot alla imperialistmakter och den sionistiska bosättarstaten.
Israel inledde natten mot fredag den 13 juni ett angreppskrig mot Iran. Därmed har Israel på ett dramatiskt sätt utvidgat sin krigföring i regionen som ytterst syftar till att västimperialismen, vars förlängda arm Israel är, ska kunna fortsätta sin maktutövning i Mellanöstern. Oavsett i vilken grad Washington är operativt delaktiga i just de här attackerna från Israel mot Iran, eller vilka taktiska synpunkter de har, så råder det ingen tvekan om att de accepterar Israels anfall och kommer att hjälpa Netanyahus regim om kriget eskalerar. Det är också USA och väst som har byggt upp Israel till vad de är idag genom vapenexport samt ekonomiskt och politiskt stöd. Bakom Israel står också de USA-allierade reaktionära arabregimerna som hotas av Irans inflytande i regionen och som mer än allt annat vill ha stabilitet. Detta är alltså inte bara Israels krig utan också USA:s.
Irans ledning är nära allierade med Ryssland och har länge varit en nagel i ögat på Washington. Om regimen i Iran försvagas eller till och med försvinner så öppnas möjligheter för USA och väst att flytta fram sina positioner. Ryssland kommer att försvagas ytterligare efter att de tidigare förlorade sin position i Syrien i och med att Assad störtades. Den israeliska regeringen har förstås också helt egna motiv till angreppet mot Iran. Genom att angripa Iran så kan det växande missnöjet med Netanyahus korrupta och maktfullkomliga regering avledas i andra banor.
Den imperialistiska propagandan kring Israels anfall mot Iran följer ett välbekant mönster som vi känner igen från västimperialismens krig mot Afghanistan, Irak och Libyen: ”Iran är en skurkstat som är beväpnade med massförstörelsevapen. Dessutom förtrycker regimen sitt eget folk. Därför måste de liberala demokratierna avväpna den här farliga staten och helst störta den genom ett krig som absolut inte kommer att drabba civilbefolkningen, utan tvärtom hjälpa den”. Propagandan är som vanligt hycklande. Detta krig måste stoppas och lögnerna för att sälja in det måste avslöjas.
Som internationella kommunister och antiimperialister fördömer vi Israels anfall mot Iran och den imperialistiska propagandan till stöd för det. USA och Israel är totalt ointresserade av det iranska folkets situation. Deras angrepp är helt egennyttigt och kommer bara leda till ökat lidande och misär för befolkningen precis som i krigen mot Afghanistan, Irak och Libyen.
Det är visserligen sant att den iranska regimen är ytterst reaktionär och förtryckande. Sedan början av 1980-talet har befolkningen i Iran fått lida under en islamisk fascistdiktatur. De religiösa lagarna är särskilt och med utstuderad brutalitet inriktade på förföljelse av kvinnor, ungdomar och sexuella minoriteter. Arbetarrörelsen och vänstern krossades i ett barbariskt blodbad med tiotusentals avrättade socialister. Förtrycket mot nationella och religiösa minoriteter är omfattande. Konsekventa kommunister och internationalister har alltid stått obetingat på de iranska massornas sida mot prästernas fascist- och kapitalistdiktatur.
Inom den stalinistiska och postkoloniala vänstern finns det framträdande krafter som länge har velat tona ner kritiken mot den iranska regimen (se bland annat denna artikel som vi skrev 2009). Många inom de stalinistiska och postkoloniala lägren inbillar sig att regimen i Iran är en antiimperialistisk kraft och blir därför obenägna att kritisera regimen för mycket. När folkliga protester bryter ut blir de väldigt obekväma och vet inte vilken fot de ska stå på. Orsaken till förvirringen står att finna i att dessa stalinister och postkoloniala sätter likhetstecken mellan imperialism och västvärlden. De förstår inte att i marxistisk mening så är imperialism detsamma som ett internationellt kapitalistiskt system som domineras av ett antal konkurrerande stormakter som tävlar med varandra om att dominera marknader genom investeringar och krig och allt däremellan. Därför ser de inte att antiamerikanism inte nödvändigtvis är detsamma som antiimperialism. För att förstå den iranska regimen är denna distinktion helt avgörande. Regimen i Iran är nämligen antiamerikansk men däremot inte antiimperialistisk till sin natur. Prästerna i Teheran har bara valt att alliera sig med en annan kapitalistisk och reaktionär imperialistmakt än USA, nämligen den ryska. Den iranska regimen motsätter sig alltså inte imperialismen som sådan, utan bara den aktör som för närvarande är dominerande inom det globala imperialistiska systemet, det vill säga USA.
Det här betyder att när vi internationella kommunister, trotskister, kategoriskt motsätter oss Israels USA-stödda anfall mot Iran så är det inte med omtanke om regimen. Detta är inte i första hand ett krig mellan Israel och USA å ena sidan och den iranska regimen å andra sidan. Detta är ett krig som Israel och USA bedriver mot det iranska folket. Om kriget fortsätter och fördjupas kommer det att bli tydligare. Just nu är det i första hand mål kopplade till den iranska staten och militären som träffas. Vid ett verkligt storkrig så kommer civilbefolkningen att drabbas skoningslöst. Efter ett sådant storkrig så väntar ytterligare misär och katastrof för de vanliga människorna. Var har USA eller andra imperialistmakters krig någonsin lett till något gott för den breda massan? När det gäller att ta ställning till Israels anfall mot Iran är det först och främst detta faktum som vi måste förhålla oss till. Slutsatsen kan då bara bli en: Israels anfall måste hejdas och slås tillbaka. Inte för att skydda regimen, utan för att skydda befolkningen från att massdödas och sen pressas ner i en miserabel tillvaro som får prästernas diktatur att verka trevlig.
Det kommer nu att vara viktigt att ta upp frågan om anfallet mot Iran inom ramen för solidariteten med palestiniernas kamp. Men det är viktigt att det görs på rätt sätt. Vi måste undvika att Palestinarörelsen eller delar av den ansluter sig till en inverterad variant av imperialisternas propaganda där det hela framställs som en kamp mellan Israel och den iranska regimen med den skillnaden att den iranska regimen beskrivs som progressiv och antiimperialistisk av de som motsätter sig kriget. I det här kriget står varje konsekvent antiimperialist på Irans sida men det måste i första hand betyda att vi står på folkets sida, inte regimens.
Bland de socialister och antiimperialister som förstår att försvaret av Irans folk i den här situationen inte är detsamma som försvaret av regimen så finns den uppenbara risken att detta urartar i neutralitet mellan Irans krigsmakt och Israels krigsmakt på slagfältet. En sådan neutralitet skulle kunna kläs i radikala fraser som att ”kriget måste stoppas genom klasskamp” eller liknande. En sådan linje bortser från att störtandet av den iranska regimen är massornas uppgift. Prästernas fascistiska och kapitalistiska diktatur måste krossas men det kan bara ske på ett progressivt sätt genom att socialistiskt uppror från arbetarklassen och alla förtryckta. Erfarenheterna från Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien visar att den uppgiften kompliceras något oerhört av militär inblandning av från imperialistmakter. Ett verkligt storkrig mellan Israel och Iran kommer med största sannolikhet att fördröja den revolutionära utvecklingen. När befolkningen slits sönder och atomiseras genom stora dödstal, kollaps för samhället, flyktingströmmar och cynism så atomiseras även de strukturer som är avgörande för att revolutioner ska hända.
Det här betyder att det ligger i den kommande iranska revolutionens intresse att Israel besegras militärt i en sammandrabbning mellan Israel och Iran. Det ligger också i revolutionens intresse i regionen att Israel, USA och andra imperialistmakter inte stärker sina positioner. Ju starkare dessa makter blir, desto svårare blir det för folkliga vänsteruppror att segra.
Detta betyder att det är helt och hållet nödvändigt att ge ett taktiskt stöd till Irans militära styrkor i kriget mot Israel. Detta ska inte blandas ihop med att ge ett politiskt stöd till regimen då det är två helt olika saker. De som ger politiskt stöd till regimen i det här kriget stöder Irans styrkor för att man vill att regimen ska överleva. De som ger taktiskt stöd till Irans militära styrkor så länge kriget pågår gör det för att det i nästa skede ska bli lättare att störta regimen på ett progressivt sätt.
Israels anfall mot Iran måste bemötas med en antiimperialistisk enhetsfront kring en begränsad men central målsättning: att besegra Israel i kriget mot Iran och Palestina. Om arbetarklassen och marxismen var tillräckligt stark och framgångsrik för att besegra Israel, USA och andra imperialistmakter plus den iranska regimen genom klasskamp och socialistiska revolutioner i precis i detta nu så skulle en antiimperialistisk enhetsfront inte behövas. Men det politiska läget ser inte ut så. Efter många decennier av nederlag och tillbakagång måste krafterna för en socialistisk revolution byggas upp på nytt. När det gäller Israels krig mot Iran och Palestina, som hänger ihop, så måste det ske genom att socialister och arbetarrörelsen visar sig vara kapabla att formulera en strategi för att framgångsrik kamp mot den sionistiska och imperialistiska offensiven. Det som börjar som en defensiv kamp mot imperialism och sionistisk kolonialism kan då successivt växa över i en offensiv antikapitalistisk kamp där nationalistiska och islamistiska krafter överflyglas. Det kommer däremot inte att vara en framgångsrik strategi för den revolutionära vänstern att överlåta den praktiska kampen mot USA och Israel till den iranska statsledningen och Hamas medan vänstern står vid sidan om och pratar.
- Försvara Iran – slå tillbaka Israels anfall!
- Israel ut ur Syrien och Libanon!
- Stoppas Israels folkmordskrig mot Gaza.
- Häv blockaden mot Gaza
- Total bojkott av Israel.
- Seger åt det palestinska motståndet.
- Seger åt den kommande arbetarrevolutionen i Iran.
- Bygg en antiimperialistisk enhetsfront runt målet att stoppa all israelisk krigföring.
Redaktionen
Arbetarmakt har skrivit om kampen i Iran och det imperialistiska krigshotet mot Iran tidigare. För en bakgrund till dagens situation så rekommenderar vi några av våra tidigare artiklar:
Krigshotet mot Iran – vad bör göras?
Seger åt upproret i Iran!
Den iranska revolutionen 1979 och kommunistisk strategi
Bildkälla, framsidan; Teheran 13 juni 2025 vid en plats som attackerats av Israel; Wikimedia Commons; Student News Agency