Vi har översatt nedanstående artikel från våra kamrater i Arbetarnas kommunistiska parti (PCL), som är den italienska sektionen av Internationella socialistiska förbundet. Det är ett kärnfullt svar till några av campisternas populära men i grunden svaga talepunkter när det gäller Ukrainakriget.
Campism är ett politiskt sätt att tänka med rötterna i stalinismen som går ut på att huvudmotsättningen i världen går mellan stater, inte samhällsklasser. I praktiken reduceras det hela till att alla som är mot den USA-amerikanska imperialismen automatiskt ses som progressiva krafter. Eftersom det finns flera imperialistiska makter i världen, varav några befinner sig i konflikt med USA, betyder det i praktiken ett öppet eller förtäckt stöd till dessa imperialistmakter. Vi har analyserat och kritiserat campismen tidigare, bl.a. här.
Nedanstående artikel kan läsas på engelska här och italienska här.
Läs alla Arbetarmakts artiklar i Ukrainafrågan här.
Redaktionen
Mot campismens absurda cynism, mot alla former av dubbelmoral
Medan ukrainska städer ödeläggs av det imperialistiska Rysslands ballistiska missiler, utan något luftförsvar att tala om, blir de ”campistiska” tiraderna mot den så kallade ”nazistregimen i Kiev” allt mer motbjudande.
Den som är bekant med vårt partis ståndpunkter vet redan att vi inte ger något politiskt stöd till Zelenskyjs borgerliga regering. Vi motsätter oss dess arbetarfientliga politik och fördömer utförsäljningen av det ukrainska folkets tillgångar, mark och råvaror till västliga imperialistmakter. Men vi motsätter oss Zelenskyj utifrån den ukrainska arbetarklassens och ungdomens sida och intressen, inte utifrån de ryska bombplanen, Putins ockupationstrupper eller deras imperialistiska propaganda. Att tala om en ”nazistisk regim” i Ukraina är just att ställa sig på angriparnas sida och deras propaganda. Det strider också mot den mest grundläggande logiken, åtminstone för dem som inte är förblindade.
Låt oss ta några exempel så att även de mest partiska kan förstå.
De massiva demonstrationerna där ungdomar marscherat genom ukrainska städer för att protestera mot att försvarsministern (Fedorov) avsattes från sitt ämbete, har blivit en världsnyhet. Dessa demonstrationer pågick i veckor, som en större upprepning av de demonstrationer som hölls för ett år sedan mot korruption. Demonstrationerna äger rum i ett land som befinner sig i krig och utsätts för dagliga bombningar. Skulle man någonsin kunna föreställa sig att en nazistisk regim skulle tillåta massdemonstrationer mot regeringen, särskilt i krigstid? Självklart inte, eftersom alla vet att en nazistisk regim kännetecknas av förtryck och undertryckande av yttrandefriheten.
Dessutom behöver man inte vara nazist för att förbjuda och undertrycka rätten att demonstrera. En reaktionär bonapartistisk regim som Putins räcker mer än väl; han förhindrar faktiskt inte bara alla demonstrationer, utan dömer dessutom den som vågar tala om ”krig” i Ukraina till flera års fängelse.
Till och med den vanliga ”borgerliga demokratin” kan göra samma sak, som i Tyskland, där alla pro-palestinska demonstrationer förbjuds. För att inte tala om Trumps regim i USA, som dödar demonstranter på gatorna tack vare presidentens nya miliser. Uppräkningen kan fortsätta i all oändlighet.
Men för vissa är Zelenskyjs regering själva sinnebilden av nazismen, medan den ultrareaktionära ryska regeringen är befriarna. Hur kan människor framföra så absurda argument? Låt oss inte leda diskussionen på villovägar genom att ta upp Azov-brigaden, för det vore som att säga att Italien har haft ett fascistiskt styre i årtionden bara för att vi har Folgore-brigaden och generaler som Vannacci.
Sanningen är den att om man framställer Zelenskyjs borgerliga regering som nazistisk innebär det inte bara att man ger efter för den ryska propagandan, utan också att man förskönar bilden av nazismen, som om den hade en liberal sida. Absurt.
Men argumenten fortsätter. Den campistiska pressen (Il Fatto Quotidiano och liknande) jublade över ungdomsdemonstrationerna och beskrev det som att de krävde att Ukraina skulle kapitulera, eller som att de krävde att Ukraina skulle ge upp genom att mana till ”fred”. Men en opartisk analys visar att det i själva verket förhöll sig tvärtom: ungdomarna gick ut på gatorna för att försvara den minister som – i deras ögon – har visat sig mest kapabel att försvara Ukraina mot den ryska aggressionen, tack vare tekniska innovationer som ukrainsktillverkade drönare, med vilka landet kan slå till djupt in i ryska oljeraffinaderier, som finansierar Rysslands imperialistiska krig.
Är detta förhållande så svårt att förstå? Ett skäl till att ungdomarna stödjer drönarstrategin kan självklart vara att det i viss mån minskar de ukrainska förlusterna vid fronten, men stödet handlar ändå om Ukrainas obestridliga rätt att försvara sig mot ryska bombningar med alla tillgängliga medel. Det är just denna rätt som ”campisterna” förnekar Ukraina i ”fredens” namn och i ”ukrainarnas intresse”. Deras cynism blir därmed också till motbjudande hyckleri.
I Italien finns det bara en organisation på den politiska vänsterkanten som, i motsats till Zelenskyj, försvarar Ukraina mot den ryska imperialismen. Det är samma organisation som, samtidigt som den motsätter sig den klerikalfascistiska regimen i Iran (som dessutom är fascistisk), villkorslöst försvarar Iran mot bombningarna från de amerikanska och sionistiska imperialistmakterna. Det är vi, Arbetarnas kommunistiska parti. Vi tillämpar inte dubbelmoral. Vi står rakryggade och vägrar låta oss skrämmas, precis som vi gjorde när vi som enda kraft på vänsterkanten försvarade Iraks rätt att göra motstånd mot ockupationsstyrkorna – inklusive italienska trupper – medan den så kallade ”radikala” vänstern undvek frågan.
Det är därför vi stödjer den internationalistiska solidaritetskampanjen med Ukraina, precis som vi har stöttat all solidaritet med Palestina och flottiljerna till Gaza. Det gör vi tillsammans med våra kamrater i Socialistiska Förbundet i Ukraina.
Partito Comunista dei Lavoratori (Arbetarnas kommunistiska parti), italiensk sektion av Internationella Socialistiska Förbundet
Bildkälla, framsidan; Mariupol i Ukraina efter den ryska imperialismens bombningar; Wikimedia Commons; Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International license.